Please Don't Let Me Go

Är det slut nu? Är vi inte ens vänner längre? Även fast jag har pojkvän nu så vill jag att vi ska kunna ses och umgås som förut. Men nu när vi setts så känns allt så stelt. Varför har det blivit så? Du som en gång var min bästavän och pojkvän, ska du helt plötsligt bli en främling för mig, igen? Jag vill verkligen inte att det ska hända ännu en gång. Jag vill ha dig kvar i mitt liv, jag vill inte att du ska försvinna. Vi kanske aldrig blir lika tighta som vi en gång var förut, men jag vill ändå hellre ha dig kvar som vän än ingenting alls. Du betyder trots allt oerhört mycket för mig och du kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta. Du var min första pojkvän och det är något ingen kille någonsin kommer att kunna ta ifrån dig, för du kommer alltid att vara min första. Jag älskade dig mest av allt i hela världen, skulle gjort allt för dig, därför blev jag förkrossad när du gjorde slut. Aldrig någonsin trodde jag att jag skulle hitta en så fin kille som dig igen, aldrig någonsin trodde jag att jag skulle bli kär eller ens kunna älska någon så mycket igen för du var ju det bästa som hade hänt mig. Men nu tror jag fan jag har hittat honom. Han som jag är så kär i och älskar så jävla mycket. Han som velat ha mig i två år och gav aldrig upp. Han som blev min efter två år även fast jag först inte ville ha honom som något annan än vän. Jag trodde aldrig att det skulle fungera mellan han och mig då jag sårat honom alltför många gånger. Men han ville ha mig, och jag är så tacksam för att han aldrig gav upp. Det får mig att tänka på hur det skulle blivit ifall jag inte gav upp om dig. Skulle det fortfarande ha varit vi nu istället? Hur som helst är jag glad att allt blev som det blev, för nu har jag världens finaste kille. Han kommer aldrig att bli min första, men han kan mycket väl bli min sista. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0