Mrs. Nick Jonas

För åtta år sen sågs vi för första gången

Vi var unga, blyga och små

Den dagen jag såg dig blev jag helt fången

Tyckte du var söt men inte vågade jag säga något då

2012 var året vi träffades i Thailand igen

Vi kände inte varandra men pratade ändå

Tänkte att nu äntligen kan jag få dig som min vän

Blev aningen för mycket alkohol för mig

Jag drog ner dig på stranden för att prata

Sekunden efter så har jag attackerat dig

Jag minns inte så mycket men tror att jag tjata

Kallade dig gay för att du inte ville pussa mig

Det hela slutade med att jag ändå sov över hos dig

Vi fortsatte att träffas när vi kom till Sverige igen

Men efter några månader tog det slut mellan oss

Jag kände att jag bara ville ha dig som vän

Men det gick inge bra and it was my loss

2013 träffades vi i Thailand ännu en gång till

Kanske skulle det bli något om jag gav oss en chans

När vi var med varandra stog tiden still

Att vi skulle bli något var ju bara trams

Jag bestämde mig för att jag ville ha dig som vän och inget mer

Du klarade inte av att bara vara vän med mig

Jag är glad över att du aldrig gav upp för det är du som får mig att le

Snart fyra månader tillsammans med dig

Jag vet inte varför det tog så lång tid för mig att inse att du är ha

Killen som får mig att må bra och som håller mitt hjärta i brann

Du är inte min första men du kanske är min sista.

Är det slut nu? Är vi inte ens vänner längre? Även fast jag har pojkvän nu så vill jag att vi ska kunna ses och umgås som förut. Men nu när vi setts så känns allt så stelt. Varför har det blivit så? Du som en gång var min bästavän och pojkvän, ska du helt plötsligt bli en främling för mig, igen? Jag vill verkligen inte att det ska hända ännu en gång. Jag vill ha dig kvar i mitt liv, jag vill inte att du ska försvinna. Vi kanske aldrig blir lika tighta som vi en gång var förut, men jag vill ändå hellre ha dig kvar som vän än ingenting alls. Du betyder trots allt oerhört mycket för mig och du kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta. Du var min första pojkvän och det är något ingen kille någonsin kommer att kunna ta ifrån dig, för du kommer alltid att vara min första. Jag älskade dig mest av allt i hela världen, skulle gjort allt för dig, därför blev jag förkrossad när du gjorde slut. Aldrig någonsin trodde jag att jag skulle hitta en så fin kille som dig igen, aldrig någonsin trodde jag att jag skulle bli kär eller ens kunna älska någon så mycket igen för du var ju det bästa som hade hänt mig. Men nu tror jag fan jag har hittat honom. Han som jag är så kär i och älskar så jävla mycket. Han som velat ha mig i två år och gav aldrig upp. Han som blev min efter två år även fast jag först inte ville ha honom som något annan än vän. Jag trodde aldrig att det skulle fungera mellan han och mig då jag sårat honom alltför många gånger. Men han ville ha mig, och jag är så tacksam för att han aldrig gav upp. Det får mig att tänka på hur det skulle blivit ifall jag inte gav upp om dig. Skulle det fortfarande ha varit vi nu istället? Hur som helst är jag glad att allt blev som det blev, för nu har jag världens finaste kille. Han kommer aldrig att bli min första, men han kan mycket väl bli min sista. 

Över tre månader tillsammans. Du ger mig så mycket kärlek, och du gör mig så glad. Jag vet att jag tvivlar på dig och att jag har oerhört svårt att lita på dig. Men jag försöker verkligen. Believe me. Det är inte lätt. Men jag försöker, för jag vill mer än något annat att kunna lita på dig till 100%. Jag är rädd att förlora dig och är även rädd för att jag ska släppa taget om dig, igen. Jag är rädd att vi kommer att börja tröttna på varandra och bara skita i att fixa det. Hursomhelst så älskar jag dig jättemycket. Du är bland det bästa som hänt mig.