You Were The Love Of My Life
Alla gör misstag. Jag har själv begått en jävla massa misstag. Fast man ska ju såklart aldrig ångra dom heller, för dom har ju gjort en till den man är idag. Hur som helst så var du inte en utav mina misstag. En gång i tiden var du mitt allt, jag kunde inte leva utan dig (trodde jag), jag var mer kär i dig än vad jag trodde var möjligt och jag trodde på riktigt att du var killen i mitt liv. Men allt som har sin början brukar ha sitt slut, right? Och tio månader senare var det slut på riktigt. Vårt förhållande var egentligen inte så bra, för vi hade av och på förhållande. Gjorde slut ena minuten och blev tillsammans andra. Men det var över 5 år sen det tog slut nu. Men förra året började vi umgås lite smått igen. Det var skönt att vi kunde vara vänner. Men sen slutade båda höra av sig och vi har inte träffats sen dess förrän nu i fredags, på mp. Jag var ganska full när jag och mina vänner kom dit, men sen fick vi ännu mer dricka och jag minns att jag pratade med dig. Sen vettefan vad som hände. Men vi pussades tydligen och du följde med mig hem för att jag mådde så dåligt. Så jävla glad över att du tog hand om mig den kvällen. Det känns så skönt att vara med dig, för det känns som vi kan prata om vad som helst eftersom vi känt varandra så pass länge. Det är så jag vill att det ska vara mellan oss. Att vi ska kunna träffas och umgås som vänner. För jag saknar dig som vän. I really do.
Kommentarer
Trackback