Mrs. Nick Jonas

Jag mår så bra när jag är med dig. Du gör mig glad. Jag kan vara mig själv med dig för vi har känt varandra så otroligt länge nu. Vad är det? 10 år nu kanse? Jo för vi började typ prata i femman, och då är man elva år.. fyfan vad sjukt. Jag är jävligt glad över att du forfarande finns kvar i mitt liv efter så många år av vänskap och kärlek. Vårt förhållande till varandra har ju varit lite utav en bergochdalbana. Vänner - bästavänner - tillsammans - slut pga Thailand - bästavänner igen  - tillsammans - osams - vänner - tillsammans - slut - ovänner - vänner - nästan tillsammans igen - vänner - hålla på med varandra - vänner. Ja så har det väl sett ut dessa år. Nu är vi iallafall tillbaks till att vara vänner igen, och jag är oerhört glad över det. Jag vet inte riktigt vad det är, men jag känner mig så avslappnad med dig och vi kan prata om allt, verkligen allt. Nu är vi liksom 21 år. Vuxna. Förut var vi unga och dumma. Jag saknar den tiden. Jag saknar allt vi gjorde förut. När vi var 11 och satt på msn och prata med varandra, frågade om varandras "topp 5" eller "topp 3". Och att man alltid bytte namn haha. Jag minns inte riktigt hur vi ens började prata med varandra, men tror att det var inom fotbollen och Felan. Härliga tider det där. Men tio år har gått sen dess. Och fy, helst av allt vill jag spola tillbaks tiden igen och vara en liten osäker elva åring. Vill gå i lundskolan, vill spela fotboll, vill prata med dig på msn som förut, vill vara vän med alla som jag förlorat kontakten med nu. Om det ändå vore så enkelt. Vill spola tillbaks till då det var du och jag. Få det som jag gjorde då ogjort. Ångrar det utav hela mitt hjärta och förstår inte hur du kunde förlåta mig då. Visst, vi var osams ett tag men sen förlät du mig. Du är bäst!