What About Love, What About Us To The End?
Vad fan är det med att killar alltid ska hålla på att få en samtidigt? Först när man snackar med en kille på sms så dyker det plötsligt upp fyra till som ska börja snacka och flörta med en. Alltså wtf?! Ja asso visst att man snackar på sms, de är inte värsta grejen.. men sen när dom börjar skriva om att ses och blablabla. Två av dom känner jag ganska bra (J och P), sen har vi N som jag träffat ett par gånger och vi har gemensamma vänner då jag är kompis med hans bästaväns flickvän, och så har vi A, som jag bara träffat en gång helt nyktert och känner inte alls honom så speciellt bra, men han är så himla trevlig och så! Och så har vi S, som kom från ingenstans. Han hängde jag med under typ 2004-2006 kanske? Och sen kanske nångång efter Thailand. Och nu vill han ses.. alltså varför ska jag dra till mig så många killar på samma gång? Jag pallar fan inte.. haha. Enda fördelen är väl att ingen av dom känner varandra.. eller det tror och hoppas jag iallafall! Men faaaan va komplicerat. S vill träffa mig imorgon, P ville träffa mig idag, J vill alltid vara med mig, A vill också ses nångång nu i veckan och likaså med N, han vill att jag ska vara med honom på midsommar. Fan vad knas det här är. Grejen är den också, att jag inte vill ngt med någon utav dom än att bara vara vän.. Vettefan vad dom vill heller, vet att P och J gillar mig. J vet att jag bara vill vara vän, men det vet inte P.. så jag måste ju berätta det för honom också..
You Won't See Me Cry, I'm Hiding It Inside
Jag vet nu att det inte kommer att kunna bli något mer mellan mig och P. När jag sov hos honom i helgen kände jag lixom - ingenting. Eller alltså, klart jag gillar honom som vän. Men det känns typ bara fel när vi håller på. Och när han frågade vad det skulle bli av oss.. ja, jag tänkte väl inte efter direkt och sa bara som det var. Att det inte kommer bli något av oss. Han verkade bli helt ställd och chockad. Men vi har fan pratat om det där förut, om att det inte kommer att kunna bli något mellan oss.. fast tydligen hade han glömt det och sa att han aldrig skulle säga något sånt (?). Men det är inte så konstigt, då han varit full varje gång vi tagit upp det snacket. Han känns mer som en kompis än som en pojkvän eller vadfan man ska säga. Jag känner inget pirr i magen eller så. Jag är verkligen inte kär. Jag vet inte bara vad jag ska ta mig till. Vill inte såra honom. För han är typ världens bästa och finaste killen jag känner. Han förtjänar inte att bli sårad. Jag vet inte heller hur vår "relation" kommer att se ut ifall jag säger vad jag känner. För lixom det är alltid jag, Ellen, Fredrik och Pelle.. "the couples" typ.. haha nej inte direkt. Men de är bara jobbigt. Jag vill ju känna så som Ellen känner för Fredrik. Vill att vi fyra ska kunna umgås med varandra. Får se hur det blir på torsdag när alla vi fyra ses. Jag ska ge de en chans till och se om det verkligen inte finns något där mellan mig och P. Annars måste jag berätta.. Jag hatar att såra folk och att göra dom besvikna. Fanfanfan! Hoppas bara inte han gillar mig mer än vän.