Forever Will Forever Be Ours Even If We Try To Forget

Varför? Det undrar jag hela tiden. Varför träffade jag dig igen? Jag vet ju själv hur det hela kommer att sluta. I tårar. Visserligen behöver det inte alls göra det. Men det är så det känns just nu. Varför kommer en del av mig att alltid vara kär i dig? För jag vet att det är så. Hur mycket jag än vill och även fast jag kanske träffar någon annan i framtiden som jag blir kär i och älskar så kommer jag ändå vara kär i dig också. För så har det alltid varit, enda sen vi träffades år 2006. Jag vet inte vad det är du gör som gör så att jag helt enkelt inte kan glömma dig. För nästan två år sen sa du att du inte ville ha något förhållande och krossade mitt hjärta. Du trodde jag hatade dig för det. Men jag skulle aldrig kunna hata dig, hur mycket jag än vill. Allt är komplicerat nu. Du är pappa nu. Så det kommer inte funka för oss. Igår när vi låg i sängen och pratade om allt det där förflutna. Jag ville veta varför du gjorde som du gjorde. Du sa att du hade massa problem och att flickvän inte var något du kunde ha just då och du hatade att du sårade mig. Jag berättade om hur kär jag var och att jag tillochmed älskade dig. Det gjorde jag. Tror jag iallafall. Jag kommer kanske aldrig att glömma det där, men jag har förlåtit dig, och det är det viktigaste. För jag mår bra när jag är med dig. Men jag tänker inte bli kär. För jag vet att jag inte kommer att klara av samma sak igen. Åh, vet inte ens varför jag sitter och skriver en till jävla text om dig. Har liksom hur många som helst nu.
Forever will forever be ours, even if we try to forget
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0