Mrs. Nick Jonas

December

"Vad ska ni två hitta på en snöig kväll som denna då?" frågade pappa när vi satt vid matbordet och åt middag. Min favorit rätt, tacos. Precis när Nate ska svara avbryter pappa honom. "Låt mig gissa" sa pappa med ett lekfullt leende på läpparna. "Du ska till Vicky" sa pappa och kollade på Nate. Nate skakade på huvudet. "Faktiskt inte. Ska ut med grabbarna ikväll" sa han och log. "Jaså? Vad har hänt med Vicky?" frågade pappa förvånat. "Men pappa, bara för att Vicky och jag är tillsammans betyder det inte att vi måste umgås varje dag" sa Nate med en suck. "Nähe, nej. Det är sant" sa pappa och skrattade. "Och Alex" sa han och kollade på mig. "Du ska väl iallafall vara med Liam?" frågade han. "Ja, det ska jag" log jag. "Nåja, hade iallafall ett rätt" sa pappa belåtet. Jag tog en tugga av maten innan pappa fortsatte. "Hur går det med Liam förresten?" han kollade förväntande på mig. "Va? Vi är inte tillsammans" protesterade jag. "Inte?" sa pappa och höjde på ögonbrynen. "Ni umgås hela tiden" sa han lika förvånat. "Ja, men det betyder inte att vi är tillsammans för det. Vi är bra vänner bara" sa jag och himlade med ögonen. "Jaha" sa pappa och började fundera. "Förresten kan inte Alexa vara tillsammans med Liam" uppmärksammade Nate pappa. Jag kollade förvånat på Nate. Vad fan höll han på med? "Nähe, varför inte det?" frågade pappa. "Tja, Jeremy säger att Alexa är hans" sa Nate och blinkade åt mig. "Din kompis Jeremy?" frågade pappa. "Japp" sa Nate med ett stort flin på läpparna. "Är inte han lite för gammal?" frågade pappa och rynkade på näsan. Jag kollade chockat på honom. "Pappa! Jag är inte fem år!" utbrast jag. "Eller hur! Kallar du mig gammal?" frågade Nate chockat. Pappa skrockade. "Jag skojar med er bara". Jag slappnade av. "Jättekul pappa, verkligen" sa jag sarkastiskt och tog upp min tallrik och la den i diskmaskinen innan jag gick upp. "Vadå en gammal man får väl också skämta?" hörde jag pappa säga till Nate. "Visst, pappa" sa Nate med ett skratt.

Det var iskallt när jag gick till Liam. Klockan var bara nio men det var verkligen svinkallt ute. Hade på mig mina uggs, mjukisbyxor, en tjock jacka och mössa. När jag plingat på dörren öppnades den av hans mamma Diane. "Hej Alexa" sa hon varmt. "Hej" sa jag och log. Jag gick in och tog av mig ytterkläderna. "Är det kallt ute?" frågade hon. "Åh ja! Iskallt" sa jag och ryste till. Hon skrattade. "Liam på sitt rum" sa hon och log. Jag log tillbaks innan jag gick upp och knackade på dörren innan jag öppnade. Liam satt vid datan men vände sig om så fort jag kommit in. "Hey" sa han glatt och kom fram och krama mig. "Kallt ute?" frågade han med ett flin. Jag nickade. "Svin kallt" sa jag. Jag gick och satte mig på hans säng. Han gick och satte sig vid datan igen men vänd mot mig. "Vad var det du ville prata med mig om?" frågade jag nyfiket. Han kollade ner. "Du kommer väl ihåg att jag sa att vi skulle spendera hela jullovet tillsammans?" började han. Jag nickade osäkert. "Ja, jag hade totalt glömt bort det här men jag och familjen ska åka till New York i tio dagar" sa han och mötte min blick. Jag kollade ner i golvet. "Jaha" sa jag tyst. "När åker ni?" frågade jag utan att lyfta blicken. "På onsdag" sa han tveksamt. Kul. Tio dagar utan honom. Jag har ju Stephanie och Aria som jag kan vara med, även Vicky. Men det skulle inte vara samma som att vara med Liam. Vi är som samma person. "Vad tänker du på?" avbröt han mig. "Inget" sa jag kort. "Något måste det ju vara" sa han. Han gick fram till mig och satte sig ner på huk och tog tag i mina händer. "Jag ser att du är ledsen" sa han besviket. Jag suckade tungt. "Inte konstigt" sa jag kort. "Men kan du säga vad det är?" försökte han. För första gången på länge lyfte jag mitt huvud och kollade honom i ögonen. "Du vet själv vad det är, Liam" sa jag med en suck. "Varför ska jag behöva säga det?" frågade jag och skakade på huvudet. "Alexa, sluta nu! Du kan ju inte bli såhär ledsen för att jag ska vara borta i tio dagar" utbrast han. Jag kollade förskräckt på honom. "Liam, du är den enda som förstår mig, så jo det är klart jag kan bli ledsen" sa jag och andades djupt. "Men jag vet väl själv att du måste dit med din familj, så snälla köp bara med något till mig därifrån så blir glad" sa jag och försökte le mot honom. Han skrattade osäkert. "Det vet du att jag gör" sa han med ett leende.

Jag och Liam hade kollat på film hela kvällen. Diane kom in med lussebullar och varmchoklad med grädde. Jag älskar Liams föräldrar, dom är så söta och snälla. "Din mamma är så söt" utbrast jag så fort hon stängt dörren. Han himlade med ögonen. "Vet du?" sa han sen. Jag skakade på huvudet. "Det där säger du varenda gång du är här" sa han med ett flin. Jag slog till honom löst. "Vilken film blir det nu?" frågade jag. Liam tänkte till lite. "Hmm.. friends with benefits?" sa han sedan och kollade på mig. "Sure" sa jag och ryckte på axlarna. Mitt under filmen kom jag att tänka på filmens namn, friends with benefits. Jag och Liam är vänner. Undra om han menade något när han föreslog att vi skulle kolla på den. Jag sneglade på Liam, men han var helt inne i filmen. Så jag slog undan tankarna och fortsatte att kolla på filmen.