Mrs. Nick Jonas

Vi satte oss ner på verandan. Det var knappt något folk ute. Alla var inne och dansade förmodligen. Jag kollade upp mot stjärnorna och log för mig själv. Jag skulle aldrig ha vågat säga så till Liam ifall det var mitt gamla jag. "Vad ler du åt?" hörde jag Liam fråga med ett vänligt leende på läpparna. Jag hoppade till av frågan men log varmt mot honom. "Inget särskilt" sa jag kort. "Jaha" sa han och vände bort blicken. "Jag tror Aria är lite tänd på Aaron" sa jag och pekade mot ett fönster där Aria och Aaron stog och höll om varandra. "Det kan va alkoholen som talar" sa Liam efter att ha kollat dit. "Men å andra sidan, kan dom faktiskt gilla varandra" fortsatte han med ett glatt leende. Jag kunde inte göra annat än att le tillbaks mot honom. Även fast varken jag eller Liam druckit något än så kändes det som att jag var väldigt berusad ändå, det var nog hans närhet. "Nu sitter du och funderar på något igen" sa Liam med ett flin. "Va? Nej, de gör jag väl inte" frågade jag och spelade dum. "Haha, jo! Man såg på dig hur du funderade på något" sa han med ett leende. Jag slängde bak mitt hår och kollade på honom. "Okej då! But if I tell, I'd have to kill you" sa jag och blinkade mot honom. "På så vis?" sa han med ett lekfullt leende. Innan jag visste ordet, hade han hoppat på mig och börjat kittla mig. Jag både skrattade och skrek. Folk kom ut och kollade vad det var frågan om, men så fort dom såg oss gick dom in igen. "Ge dig!" ropade jag mellan mina skrattanfall. "Vad får jag för det?" utmanade han mig. "Hm.. jag kan gå in och hämta oss något att dricka?" frågade jag. "Kör till" sa han med ett leende.

Väl inne, hoppade Aria på mig direkt och började babbla på om Aaron. "Han är s-s-sååå himla s-s-söööt!" sa hon högt. "Aj? Jag står precis brevid dig, du behöver inte skrika" sa jag med ett flin. Hon va rå packad. "Föööörlåt" sa hon och skrattade innan hon sprang vidare. Jag gick in till köket och tog en öl och en cider innan jag gick ut igen. "Wow, va snabb du va" sa Liam sarkastiskt. "Aria högg tag i mig direkt" sa jag och himlade med ögonen. "Vilken tur" sa Liam glatt. "Va?" sa jag och kollade förvånat på honom. Han log. "Jag menar, vilken tur att det var Aria som högg tag i dig och inte någon kille" sa han. Åh.. "Berätta om dig själv" sa Liam och log uppmuntrande mot mig. Det är det värsta jag vet. Att behöva berätta om mitt liv för någon. "Nja, jag vet inte.." sa jag och kollade ner. "Så farligt kan det inte vara?" försökte han. Men jag nickade till svars. "Du kan få veta allt om mig sen" sa Liam. Jag kollade upp och log. Jag började berätta om mitt liv för honom. Han nickade och log uppmuntrande hela tiden. När jag skulle berätta om mamma ryste jag bara av tanken. "Fryser du?" frågade Liam och flyttade närmre mig och höll om mig. Känslan var obeskrivlig. Så bra kändes det. Konstigt nog klarade jag av att berätta om mamma och han log medlidsamt mot mig. "Samma för mig.." sa han tveksamt. "Vadå?" frågade jag nyfiket. "Jag har inte heller någon mamma längre" sa han och tittade mig i ögonen. "Vi är nog lite lika, du och jag" fortsatte han och jag såg att han log med ögonen. "Åh" sa jag tyst. Liam fortsatte att berätta om sitt liv. Han hade rätt. Vi var lite lika på något konstigt sätt. Jag kunde liksom se mig själv i honom.

Klockan fyra var det dö tyst i huset. Alla hade dragit runt tre, vilket var väldigt skönt. Nu fick man äntligen sova. Jag bytte om till mina sov shorts och en stor t-shirt innan jag hoppade in i sängen. Min mobil pep till. Ett sms från Liam. Bara att se hans namn påminde mig om hela den här underbara kvällen vi spenderat tillsammans. Vi hade suttit på verandan i mer än två timmar och bara pratat om oss själva. Det känns skönt att ha någon som förstår hur det känns att inte ha en mamma. Men efter de två timmarna gick vi in igen eftersom det blev kallt ute. Vi dansade tillsammans och hade det jättekul. Spelade ett kortspel som tydligen hette "ölspelet" med några. Sen när han drog hem fick jag en lång och varm kram. "Vi ses snart" hade han viskat i mitt öra. Jag log av tanken och tog upp mobilen igen för att läsa smset. "Tack för ikväll. Det var grymt, du får hälsa din brorsa också! Förresten var du hur vacker som helst... fast det är du ju hela tiden i vilket fall som helst :$ ville bara säga det. Sov gott nu, puss". Det pirrade i magen när jag läste smset. Jag tryckte på svara. "Det var jättekul att du kom :) Jadå, det ska jag göra! Åhh.. du anar inte hur glad du gjorde mig precis. Kommer sova med ett leende på läpparna nu ;) godnatt, puss"

När måndagen kom och skolan började igen var det ovanligt mycket snack i skolan. Viskningar hit och dit och folk pekade. Först trodde jag att dom pekade på någon bakom mig tills jag insåg att dom faktiskt pekade på mig. Jag fattade verkligen ingenting. Jag trodde att jag hade en fläck eller något i ansiktet, men när jag gick in till toaletterna fanns inget där. När mobilen plingade till antog jag att det var Aria eller Steph. Men det var Liam. "Har du hört senaste? Du och jag är tydligen tillsammans ;)". Så det var det som gick runt? Var det därför alla viskade och pekade på mig?

"Är du och Liam tillsammans?" utbrast Stephanie när jag gick för att möta henne och Aria ute på gården. "Nej" sa jag kort och gav henne en menande blick. "Åh, förlåt" skyndade hon sig att säga. "Men tänk att nu vet nästan alla i hela skolan vem du är pga det där ryktet!" sa Aria glatt. Jag suckade tungt. "Det där hjälper inte direkt.." sa jag irriterat. Aria vände blicken ner i marken och vi fortsatte gå in till skolan, igen. Jag hoppades att alla blickar försvunnit, men nej dom fanns kvar där. Jag överdriver inte heller när jag säger att alla stirrade på mig när jag gick där inne. Heather rusade fram till mig och röt. "JAG TRODDE DU LYSSNADE NÄR JAG SA ATT DU INTE FICK RÖRA HONOM. MEN NEJ, DET VERKAR SOM DU VILL HA PROBLEM". Menade hon allvar eller? Först hade hon sagt att jag inte alls hade någon minsta lilla chans med Liam, men nu tror hon själv på ryktet? "Hotar du mig?" frågade jag lugnt. "VAD SER DET UT SOM?" röt hon och gav mig en ilsken blick. Precis när jag skulle svara kom Mr. Fitz och frågade vad som stog på, innan alla återvände till sina klassrum.