Mrs. Nick Jonas

Jag har aldrig känt mig ensammare. Hur misslyckad är man inte om man går hem själv från en fest? Två killar har sagt att jag är söt ikväll. Att man visst skulle kunna urskilja mitt ansikte i mängden. Men varför har dom aldrig lagt märke till mig tidigare? Sa dom bara så för att dom var fulla? Och Aria! Hon bara försvinner utan att förklara något. Sen när jag väl hittade Nate så var han i Vickys rum tillsammans med Vicky, såklart. Jag bad honom att skjutsa hem mig, men han påstog att han druckit för mycket. Så ja, jag rusade ut ur huset. Jag hörde att Stephanie ropade på mig, men just då orkade jag inte bry mig.

"Ja, jag är hemma" sa jag lugnt till Stephanie som precis ringt mig. "Åh, vilken tur" sa Stephanie och pustade ut. "Vart är du? Är du påväg hem?" frågade jag. "Ja, jag är påväg hem" sa hon. Jag höll henne sällskap hela vägen hem. När hon kom hem la vi på. Klockan var halv två och Nate hade fortfarande inte kommit hem. Antagligen stannade han väl hos Vicky. Jag somnade med Liam i mina tankar.

Fyfan, vilken jävla huvudvärk jag har. Jag tog upp mobilen och kollade klockan. Den var bara 08:37. Jag gick iallafall upp eftersom jag ändå inte skulle kunna somna om. Gick ner till köket och tog fram en ipren och vatten. Sen gick jag in till vardagsrummet och la mig i soffan framför tv:n. "Vad gör du vaken nu, gumman?" frågade pappa när han kom ner med mjukiskläder. Jag ryckte på axlarna. "Är pigg" sa jag. "Jaha" sa han. "Jag ska ut och springa, vill du hänga med?" frågade han hoppfullt. Med den här baksmällan? Nej tack! "Jag tror inte det pappa, så pigg är jag inte" sa jag och skrattade nervöst. "Nähe, då får jag springa själv då" sa han och stängde dörren efter sig.

Klockan var över ett och Nate hade precis kommit hem. "Sov du hos Vicky?" frågade jag ointresserat. "Ja.. och du förlåt för det där igår" började han. "Det var inte meningen att jag skulle bli så arg" fortsatte han. Jag suckade. "Det är okej". Nate nickade och gick upp till sitt rum. Plötsligt plingade mobilen till. Det var från Aria. "Förlåt för igår, Alex! Kan vi träffas nu och prata?" stog det. Jag skrev ett "ja, jag kommer till dig nu".

"Alltså jag vet inte ens vad jag tänkte på när jag följde med Ryan hem" sa Aria allvarligt. "Men ni gjorde väl ingenting?" frågade jag bestämt. "Nej, nej verkligen inte! Han försökte ingenting ens" sa Aria och jag pustade ut. "Men vad hände med dig och Liam?" frågade Aria sedan. Jag kollade chockat på henne. Hur visste hon? Aria harklade sig och drog fingrarna genom håret innan hon fortsatte. "Liam skickade sms till Ryan imorse och Liam skrev om dig, då frågade Ryan ifall jag kände dig.. då sa jag ja". Vad fan har Liam skrivit för skit? Att jag är en meningslös nolla? Utan att fråga fortsatte Aria berätta. "Enligt smset Ryan fick av Liam, verkar han gilla dig". Jag öppnade munnen för att protestera men ingenting kom ut. Vadå gilla mig? Hur kan han gilla mig? "Se inte så förvånad ut, Alex" sa Aria skämtsamt. "Han skrev någonting i stil med 'jag fattar inte hur hon kunde gå utan att säga hejdå' och nånting mer" fortsatte Aria.

När jag nästan precis kommit hem ringde mobilen. På skärmen stog det Aria. "Hallå?" sa jag. "Hej!" sa Aria och lät ovanligt glad. "What's up?" frågade jag misstänksamt. "Åh, ingenting.. bara att Liam vill ha ditt nummer!" nästan skrek hon i telefonen. "Aj! Kan du ta det där igen? Du gjorde mig döv" sa jag irriterat. "Sorry. Men Liam vill ha ditt nummer!" sa hon lite lugnare denna gång. "Va? Hur vet du det?" frågade jag chockat. "Jag har smsat lite med Ryan och han sa att Liam ville ha ditt nummer!" sa hon glatt. "Mitt nummer? Är du säker?" frågade jag osäkert. "Men ja! Ska jag behöva citera vad han skrev?" sa hon skämtsamt. "Ja" sa jag seriöst. "Men jag drev?" sa hon osäkert. "Inte jag. Citera" bemande jag. "Fine! Han skrev 'kan inte du fråga tjejen du var med inatt ifall jag kan få hennes kompis, Alexas nummer?' så, nöjd?" sa Aria. Jag var i chocktillstånd. "Öh.. ja, jag vet.. inte.. gav du mitt nummer?" frågade jag osäkert. "Nej dummer! Därför ringde jag dig, för att fråga ifall jag kan ge det" sa Aria och jag hörde att hon flina. "Jag antar det" sa jag tyst. "Toppen" sa Aria och la på.

"Hej Alexa. Det är Liam. Jag vet inte om du minns mig, men vi pratade lite igår" läste jag högt för mig själv för tionde gången. Wow. Liam. Jag har Liams nummer. Jag som trodde han bara var full igår, att det var därför han pratade med mig. Men jag hade väl fel. Jag tryckte på nytt meddelande och började knappa in "Hej. Jo, jag kommer ihåg dig :)". Fick nästan sms direkt. "Åh vad bra! Jo, jag undrar varför du hade så bråttom igår? Du gick utan att ens säga hejdå :("