Chapter 13 - I will always be here for you
Gårkvällen hade varit hur underbar som helst. Att få vara med dom som betyder mest för en. Josh spenderade även kvällen hos mig. Men gick upp tidigt imorse för att han skulle på träning. Jag gick ner och såg att Nate, Vicky och pappar redan satt vid bordet och åt frukost för fullt. "Godmorgon gumman" sa pappa med ett flin och slog till Nate lekfullt på axeln och nickade mot mig. Nate vände sin blick upp på mig och flinade också. "Godmorgon lillsyrran! Sovit gott?" sa han med ett leende på läpparna. Vicky skakade bara på huvudet och log snett mot mig. Jag kollade förvånat på dom. Helt ärligt fattade jag inte vad dom höll på med. "Godmorgon?" sa jag och satte mig ner. Jag kände hur pappa satt och kollade på mig. Jag väntade hela tiden på att han skulle ställa någon fråga, men han sa ingenting. "Vad är det, pappa?!" utbrast jag tillslut och vände blicken mot honom. Pappa harklade sig. "Öh, nej.. ingenting.. eller alltså vem var killen som sov här?". Jag spärrade upp ögonen. "Det är Josh" sa jag tyst. "Han är min.." började jag. "..vän" sa jag tillslut och kollade från pappa till Nate som blinkade mot Vicky. Äh jag bryr mig inte om vad dom tror ändå. Jag vet själv inte ens om jag och Josh är tillsammans. "Jaha och vad tycker Liam om din nya vän då?" frågade pappa. Jag slog till pappa lätt på armen. "Jag får faktiskt ha andra killkompisar. Jag menar, Liam är inte min enda killkompis direkt" sa jag surt. "Nej, nej okej. Om du säger det så" sa pappa nonchalant. "Förresten är inte han hemma nu? Från New York?" frågade pappa efter att ha kollat på sin mobil. "Jo" sa jag tyst. Ingen sa någonting mer efter det. Vi satt och åt under tystnad.
"Hej Liam" sa jag glatt. "Åh, du anar inte hur glad jag är över att du ringde" fortsatte jag. "Ja, jag kommer nu då!" sa jag och la på. Jag skyndade mig att klä på mig och sminka mig lite fort innan jag rusade ut ur huset. "Wow vad du är snabb!" sa Liam med ett skratt när han öppnade dörren. Jag lipade åt honom innan jag gick in. Han berättade allt om New York vilket gjorde att jag bara ville dit på en gång. Allt verkade helt underbart där. Han hade även sett en del kändisar och vissa hade han tillochmed pratat med! "Jo, träffade Cher Lloyd, Joe Jonas, Justin Bieber och Selena Gomez" sa han. Jag satt säkert och gapade i fem minuter efter att han sagt Justin Biebers namn. Jag höll på att dö. "Jag hoppas innerligt att du tog autograf av honom till mig!" sa jag och låtsades bli arg. Liam log ett lekfullt leende. "Klart att jag gjorde" sa han och tog fram ett papper som var en bild av Justin Bieber och på bilden stog det 'to Alexa love Justin Bieber'. Jag kunde inte låta bli. Jag började skrika och hyperventilera. "Haha tyst nu" sa Liam och höll för min mun. Han satt och kolla på mig ett tag. "Har du skaffat kille?" frågade han sen. Jag tittade nervöst på honom. "Jag vet inte" sa jag fort. Jag kollade upp på honom och mötte hans blick. "Jo, alltså jag vet inte om vi är tillsammans än" fortsatte jag med blicken ner på golvet. "Jaha okej" sa Liam och log lite lätt. Han lät lite sårad. "Du kommer aldrig ha tid för mig mer" sa Liam och kollade ner. Han ville antagligen inte se mig i ögonen. Jag blev chockad av det han sa. "Men Liam! Skojar du med mig?" sa jag förvånat och tog upp hans ansikte så vi såg varann i ögonen. "Jag har alltid tid för dig, du är min bästavän" sa jag allvarligt. "Jag kommer alltid att finnas för dig" sa jag och kramade om honom. Han besvarade min kram. "Jag älskar dig Alexa" sa han. "Och jag älskar dig med" sa jag med ett leende på läpparna
I'll be your fantasy
Varför ska jag alltid falla för killar som bor alltför långt bort? Jag menar, först Lucas som flyttade till Thailand. Sen Kevin som bor i Täby/Vallentuna. Sen Linus som bor i USA. Och nu.. Lucas, som bor i Tullinge. Jag fattar seriöst inte. Jag blir ju ändå bara sårad i slutändan.
Förstår inte heller hur jag föll för dig. Men jag gjorde det iaf. När jag åkte till Thailand så visste jag ju att du och din familj skulle vara där. Men jag kände inte ens dig, utan det var din syster jag kände och vi hade pratat om att ses när jag kommit ner. Efter en vecka i Thailand låg jag och min familj nere på stranden. Helt plötsligt dök du upp från ingenstans och pratade med mina föräldrar eftersom du hade träffat dom förut på kryssning och då hade våra föräldrar umgåtts med varandra. Mamma höll hela tiden på att säga att du skulle lägga dig vid mig och min syster, vilket du också gjorde. Så jävla awkward. Visste inte ens vad vi skulle prata om. Snacka om pinsamt. Men efter ett tag släpptes det och vi pratade om allting faktiskt. Vi pratade i säkert tre-fyra timmar den dagen. Helt sjukt! Dagen efter (fredag) bestämde vi oss för att dra ut. Du, jag, min syster, Nicolina, Tommie, Clarence och hans vänner. Jag fick i mig lite för mycket dricka och vart väldigt jobbig. Speciellt mot dig. Jag va på dig som fan. Men du puttade inte bort mig och sa inte heller sluta. Jag sov hos dig den kvällen, även fast vi bodde tre meter ifrån varandra.. efter den dagen snackade vi på facebook lite då och då. Du ville träffa mig igen och frågade om jag skulle till stranden om det var soligt ute. Det var visserligen ingen sol alls men jag och familjen drog till stranden ändå. Sen kom du och din familj och pratade med oss ett tag. Jag och Vanne hade redan bestämt oss för att dra upp till lägenheten för att duscha eftersom vi skulle tatuera oss. Du hängde med. Efter både jag och Vanne duschat drog hon och fixa naglarna så jag var själv med dig. Vi åt och pratade. När hon kom upp igen så satt hon ute på balkongen och pratade med en vän. Vi gick ut och satte oss vid henne. Vi höll varandra i handen, lite sådär i smyg. Men hon såg ändå och sa till hennes kompis "love is in the air". Varken du eller jag sa någonting. Vi bara höll varandra i handen. Sen kom min moster över och började babbla på om "jag sa till Marre redan från första början att du är en jättefin och snäll kille". Sen när hon dragit vänder du dig mot mig och låtsas vara ledsen "jaha, så det är därför du är med mig? för att din moster och din mamma gillar mig?" säger du. Det är verkligen inte sant. And you know it. Sista kvällen, innan vi skulle åka hem, kommer du, Nicolina och Tommie till oss och frågar ifall jag och Vanne vill me till något ställe på stranden. Vi drar till Klong Dao och sitter och dricker lite. Du säger att du var kär i mig när vi bodde där, alltså 06-07 och en massa andra fina saker. Sen säger du någonting i stil med "jag kommer att bli kär i dig" och då retas jag lite och säger "är du inte det redan?" fast säger "skoja" direkt efter. Du kollar på mig och säger "jo, du får inte lämna mig". Jag ler mot dig. Sen kommer Nicolina och säger "hur har ni tänkt och göra? ska ni träffas i Sverige sen eller? för jag har redan börjat kolla bröllop och sånt". Det var ju en bra fråga. Kommer vi att träffas nu i Sverige när du kommer hem? Jag vill, och du har sagt att du också vill. Så förhoppningsvis blir det väl av. Du som trodde jag skulle skita i dig när jag kom hem. Det skulle jag aldrig göra. Speciellt inte när Nicolina säger att hon dödar mig om jag sårar dig, hehe.. nejdå! Jag saknar dig nu. Vi kanske ses i helgen. Who knows?!
