Mrs. Nick Jonas

Cody och Zack följde oss till dörren. När jag och Nick kom hem blev det mys framför tv:n. Efter att vi myst i någon timme pratade vi ett tag innan vi somnade.

Cody och Zack följde oss till dörren. När jag och Nick kom hem blev det mys framför tv:n. Efter att vi myst i någon timme pratade vi ett tag innan vi somnade.

Söndag idag. Fy vad jag hatar söndagar. Allt är så tråkigt. Fast idag ska jag och Nick ner till stranden. Känner mig verkligen blek jämfört med allt annat folk här. Miley och Liam ska med oss. Vet hur konstigt det låter. Nyss var vi fiender, men vi har lagt ner våra vapen och skapat fred. Så det lär bli kul! Ska möta dom om en timme, så nu är det bara frukost och packning som gäller för mig och Nick.

Miley och Liam var redan nere på stranden när vi kom dit.

- Hej på er! Sa Nick när vi kom ner.
- Åh, hej Nick! Hej Josephine! Sa Miley glatt och spran fram för att krama oss.
- Hej. Sa jag och kramade henne.
- Det här är Liam. Sa Miley till mig.
- Hej Liam. Jag heter Josephine. Sa jag och hälsade på honom.
- Tjena Josephine! Tja Nick! Sa Liam och log.

Det var verkligen sjukt varmt ute. Så jag och Miley hoppade in i havet direkt.

- Hur är det mellan dig och Nick? Ni ser så kära ut. Sa Miley glatt.
- Hehe. Jo, är så jävla kär i den killen så jag nästan spricker. Men det är väl bra mellan oss. Bara lite missförstånd. Sa jag.
- Vadå? Vad har hänt? Frågade Miley.
- Nej, men jag har träffat Justin några gånger eftersom jag och han är vänner. Men Nick tror alltid att det är mer. Att jag och Justin skulle hålla på.. ja, det skulle aldrig någonsin hända! Sa jag.
- Åh, jo jag förstår hur du menar. Så var det för mig också. Inte med Justin utan med en annan, Adam Sevani. Vet du vem de är? Aja, iallafall så är Adam och jag så sjukt bra vänner. Han är typ min bästa vän. Men Liam trodde det var någonting mellan oss så han förbjöd mig träffa Adam på två veckor.. inte det lättaste. Men jag var tvungen. Sa Miley.
- Oj, fyfan va hemskt egentligen! Jo jag vet vem han är. Men om ni är bästavänner, så kan Liam inte göra något sånt? Det visar bara att han inte litar på dig. Sa jag oroligt.
- Jag vet! Det är precis så jag sagt till honom. Jag frågade varför han inte litar på mig. Då sa han att han visst litar på mig.. men det gjorde han ju inte om han förbjöd mig träffa Adam?! Sa Miley besvärat.
- Fyfan.. men allt är bra mellan er nu eller? Frågade jag.
- Jo nu är allt bättre än någonsin faktiskt. Jag och Adam träffas några gånger i veckan. Ibland hänger Liam med. Men allt är bra. Sa Miley glatt.
- Åh, vad bra! Sa jag och skrattade.

Vi begav oss upp till killarna efter ett tag. Då köpte vi glass. Sedan spelade vi även volleyball. Killarna mot tjejerna. Det gick bra för mig och Miley i början men sen tog killarna över och vann med 25-6.. Timmarna flög förbi och när jag och Nick kom hem hoppade vi in i duschen direkt. När Nick tog av mig min bikini sa han att jag fått värsta randen och att jag fått färg! Jag vände mig mot honom och börja kyssa honom. Det ena ledde till det andra. När vi var klara la vi oss i sängen med godis, läsk och chips.

- Snacka om att vi är onyttiga, älskling. Sa Nick och pussa mig på pannan.
- Ja.. men du kan iallafall inte gå upp i vikt. Så var glad för det. Jag får bara ligga och kolla på när du äter.. hur kul är det liksom? Undrade jag.
- Hahaha! Sötnos, som om du går upp i vikt av något du äter? Finns ingen snyggare kropp än din. Skulle fan kunna ligga i dagar och bara kolla på dig utan att ens tröttna. Sa Nick.
- Åh vad jag älskar dig! Sa jag och la mig på honom och börja kyssa honom.

Efter en väldigt het natt kunde vi sova djupt och skönt. Men jag tror att Nick låg och prata med mig. Kommer inte ihåg så mycket eftersom jag halv sov. Men hörde vissa ord han sa iallafall.. sen den dagen jag såg dig i centrum för fyra månader sen så har jag älskat dig, det var ödet. Vi är menade för varandra. Jag kunde aldrig glömma dig. Inte ens när du flytta. Och nu är du äntligen min. Min flickvän. Min kärlek är obeskrivlig..

När jag kom hem satt Nick i köket och väntade på mig. Stackarn! Hade totalt glömt att vi skulle laga mat..

- Föööörlåt! Jag hade tolalt glömt bort att vi skulle laga mat... sa jag förskräckt och sprang fram för att krama Nick.
- Lova mig att du aldrig gör såhär igen? För du förstår inte hur jävla orolig har varit! Sa Nick besviket och höll om mig.
- Jag lovar! Ska berätta allt för dig framöver! Är dina föräldrar sura för att maten inte är klar? Frågade jag.
- Haha nej det är dom inte. Klockan är bara halv sex. Vi har gott om tid. Vad tycker du vi ska laga? Sa Nick och kolla på mig.
- Vad sägs som... potatisgratäng med biff och gör vi sallad och vitlöksbröd till? Undrade jag.
- Låter grymt! Frågan är bara ifall vi har allt här hemma.. sa Nick och funderade.

Vi kollade ifall vi hade allt. Det enda som egentligen saknades var avokado till salladen. Men det gjorde ingenting. Salladen blir säkert minst lika god ändå!

Klockan sju var maten klar och alla kom för att äta.

- Gud så fint ni har gjort. Sa Denise och berömde oss.
- Wow. Verkligen jättebra jobbat! Sa Paul.
- Haha vi tackar. Sa jag och log.
- Åh får jag börja äta nu? Frågade Frankie glatt.
- Nej Frankie. Vänta tills Joe kommer. Svarade Denise.

När Joe kommit satte vi oss ner för att äta. Jag måste själv erkänna hur gott allt det här var. Jag är inte så speciellt duktig när det gäller mat, men gud så god potatisgratängen och biffen var! Ska inte heller klaga på salladen eller vitlöksbrödet.

- Alltså.. har ni anlitat någon som har lagat maten eller? Skämtade Joe.
- Jättekul Joe. Nej det är jag och Josie som gjort allt faktiskt. Sa Nick stolt.
- Sjukt gott. Ni får ta och laga mat varje dag här framöver. Sa Joe och log mot mig.
- Haha jo men visst Joe! Bara för dig. Sa jag och skratta.

Efter maten drog jag och Nick ut ett tag. Vi träffade några av hans kompisar. Drog hem till Zack och Cody för att hänga med dom. Jätte sköna killar faktiskt.

- Josie, du måste fan pröva spela fifa. Det är skit kul! Sa Zack.
- Tror du på det själv eller? Aldrig. Jag fattar ju inte ett skit av det där. Ni får spela utan mig. Sa jag.
- Meeh, vad tråkig du är! Hörru Nick. Din flickvän är en mupp. Sa Cody.
- Jo tack, vet att hon är det. Sa Nick och flina mot mig.
- Ska alla gå emot mig eller? Jag är inte en mupp! Sa jag.
- Joho! Det är du visst. Du vågar inte möta oss? Sa Cody och log menande mot mig.
- Jag lovar. Ni tre är världens jobbigaste killar! Ge hit en kontroll. Sa jag och suckade.

20 minuter senare...

- Fan! Josie, du är ju fett bra på det här? Ofta du aldrig spelat förut? Frågade Zack chockat.
- Nope. Aldrig spelat. Men fan va kul det var! Svarade jag och skrattade.
- Konstigt. Du vinner ju hela tiden... sa Cody irriterat.
- Haha Cody! Är du lite sur nu? Dålig förlorare va? Retades jag.
- Jag är inte alls sur! Sa Cody surt.
- Nej nej okej! Sorry. Sa jag.
- Hur mycket är klockan Zack? Frågade Nick.
- Typ halv elva tror jag. Svarade Zack.
- Jaha, älskling, ska vi börja röra oss hemåt? Frågade Nick mig.
- Mhmh, det kan vi göra. Svarade jag och reste mig upp.

Cody och Zack följde oss till dörren. När jag och Nick kom hem blev det mys framför tv:n. Efter att vi myst i någon timme pratade vi ett tag innan vi somnade.

När jag kom ner till Nicks rum slängde jag av mig min klänning och la mig i sängen utan täcke. Nick drog mig närmare honom och tog täcke över mig. Sen höll han om mig och pussade på mig.

- Jag älskar dig. Viskade han.
- Och jag älskar dig. Viskade jag tillbaks.

Det blev att städa hela huset nästa dag. Var fullt med muggar, glas, tallrikar överallt. Men eftersom vi var så pass många så gick det ändå rätt så fort. Efter att vi städat i två timmar var allt klart, så jag hoppade in i duschen. Nick skulle iväg för att gymma med Lil Romeo och Chris Brown. Så jag funderade på hur min dag skulle se ut. Antingen kunde jag träffa Dougie eftersom han vill fika med mig. Eller så kan jag träffa Ryan. På ett sätt känns det säkrast att träffa Ryan. Men vadå, vad kan hände mellan mig och Dougie lixom? Han har flickvän och jag har pojkvän. Han är tillsammans med Demi och jag med Nick. Så ingenting kan hända.

"Tja Dougie! Du, jag undrar vad du tänkte göra idag? Ifall du inte ska göra nåt speciellt, så kan vi ju ta och ses över en fika som vi sa? Om inte Demi har nåt emot det förstås.. / Josephine"

Bestämde mig tillslut för att smsa Dougie och höra vad han hade för planer idag. Det tog inte alls lång tid innan mobilen plingade till.

"Josephine! Nej har jag faktiskt inga planer. Demi är påväg till London, hon ska vara där i en vecka. Och hon har säkert inte nåt emot det! Ska jag hämta dig eller ska vi mötas vid hamnen?"

"Jaha okej! Kul för henne! Vi möts vid hamnen om tio min då!"

Oj. Inte visste jag att Demi skulle till London i en vecka? Hon har inte nämnt det till mig iallafall. Okej, det här är bara en vanlig fika med en vän. Dougie var redan vid hamnen när jag kom dit.

- Hej! Sa Dougie glatt och kramade mig.
- Hej! Sa jag lika glad och kramade honom.

Vi gick till starbucks och beställde det vi ville ha och satte oss vid ett bord.

- Vad är det Demi ska göra i London? Frågade jag nyfiket.
- Hon ska uppträda. Svarade Dougie.
- Jaha. Varför följde du inte med henne då? Undrade jag.
- Vi ska spela in vår nya skiva den här veckan, så kunde inte.. svarade Dougie.
- Åh okej. Kul! Sa jag léende.
- Ja! Men berätta mer om dig nu. Sa Dougie entusiastisk.
- Haha, som vadå? Mitt liv är så tråkigt jämfört med ditt.. sa jag.
- Nejdå, det tror jag inte. Mitt liv är inte så värst märkvärdigt. Men berätta om din familj, hur du och Nick träffades och så. Sa Dougie.

Jag började berätta om mitt liv. Känns som jag berättat om det för massa främlingar nu. För jag menar.. jag kände knappt Selena och Demi när jag berättade allt om mig för dom? Sen så har jag även anförtrott mig till Justin om min pappa. Ryan vet också en hel del om mig. Nu vill även Dougie veta allt om mig.
Det jag gillar med Dougie är att han inte dömer mig.

- Wow. Ditt liv är inte alls så pjåkigt! Nästan mer spännande än mitt. Sa Dougie och skratta.
- Jo men visst! Jag får inte gå på röda mattan, sjunga låtar i en studio, uppträda live, bli fotograferad.. och så vidare! Sa jag och blinkade.
- Nej okej, där har du nog en poäng! Men du skulle lätt kunna bli en sångerska. Jag menar, jag har hört dig sjunga. Din röst är sjukt fin. So don't give up on that! Förresten.. du och Nick har känt varandra länge? För ni träffades ju när ni va små eller vad du sa? Sa Dougie.
- Aw, tack! Jo jag och Nick har känt varandra sen vi var 8 år. Men det har ju gått 10 år sen sist. Så, kan ju säga att vi börjat om på nytt. Men minnena finns kvar. Sa jag.
- Fy fan va gulligt! Tyvärr så är det inte samma sak när det gäller mig och Demi. Sa Dougie och skrattade.
- Haha nej! Men ni är så söta ändå. Sa jag och skrattade.

Vi satt där och pratade hur länge som helst. Jag vet inte ens hur många gånger jag skrattade. Men det var många! Den här killen kan verkligen min humor. Klockan var nästan fem när vi skulle bege oss hem igen.

- Tack för en underbar dag Dougie! Den har varit toppen. Hoppas vi kan göra om det nåndag! Sa jag glatt.
- Tack själv hörru! Jo men det är klart vi kan. Kommer ju som sagt vara i studion för det mesta hela veckan, men kan nog klämma in en liten fika med dig igen! Sa Dougie och flina.
- Hahaha det låter perfekt! Men då ses vi i veckan då! Sa jag och log.
- Yes, det gör vi! Sa Dougie och kramade mig.

När jag gick hem kollade jag min mobil. Fan. Fem missade samtal och tre sms från Nick. Ett sms från Ryan.
Ringde upp Nick direkt eftersom han varit orolig över vart jag är nånstans.

- Vart är du? Frågade Nick oroligt.
- Jag är på väg hem. Snart hemma. Svarade jag.
- Vart har du varit? Varför har du inte svarat? Frågade Nick.
- Jag har bara varit ute med Dougie. Vi fika. Har inte hört att du ringt. Svarade jag.
- Dougie? Va? Varför har du varit med honom? Undrade Nick.
- För han ville prata lite.. svarade jag.
- Eh aha okej? Sa Nick.
- Men Nick ge dig. Du tror väl ändå inte att det hände något? Frågade jag.
- Nej, har jag sagt det? Frågade Nick surt.
- Nej. Men det verkar typ som det? Sa jag.
- Jaja, men kom hem bara.. Sa Nick.
- Hemma om typ två minuter. Sa jag och la på.

Jag bestämde mig för att läsa Ryans sms innan jag gick in.

"Hej Josephine. Måste bara säga tack ännu en gång för igår kväll. Bästa nyåret ever! Men det är en grej jag vill prata med dig om. Så skulle vi kunna träffas nån dag denna vecka :)?"

"Hej Ryan :) tack för att du kom. Jättekul att lära känna dig! Jaha, åh okej.. javisst, vi kan träffas. Vad sägs om måndag?"

Tog säker inte ens en minut innan jag fick hans nästa sms..

"Säger detsamma! Höjdpunkten va nog att jag lärde känna dig! Åh, vad bra. Jo men det låter toppen :)"

När jag kom hem satt Nick i köket och väntade på mig. Stackarn! Hade totalt glömt att vi skulle laga mat..

Jag såg Justin sitta ner med huvudet i sina knän. Jag gick närmare och satte mig brevid honom. La min arm om honom och kramade honom. Han kollade upp på mig och när han såg att det var jag kramade han om mig hårdare.

- Du.. va inte ledsen. Försökte jag.
- Inte så lätt när tjejen man gillar inte gillar en tillbaks. Sa Justin kyligt.
- Jag gillar dig, Justin, det gör jag. Men inte på det sättet och det vet du. Sa jag.
- Jag vet, jag vet. Men var du verkligen tvungen att göra så där? Frågade Justin.
- Tvungen att göra vad? Undrade jag.
- Kyssa Nick och sen hånlog du mot mig. Svarade Justin.
- Det var verkligen inte meningen. Förlåt om det såg ut som att jag hånlog åt dig, men jag.. började jag.
- Du vadå? Ville göra mig svartsjuk? Frågade Justin.
- Nej verkligen inte! Jag vet inte varför, men det hände väl bara utan avsikt. Svarade jag.
- Aja, skitsamma. Spelar ändå ingen roll. Varför bjöd ni ens mig? Undrade Justin och kollade upp på mig.
- För att du är min vän. Svarade jag och kollade honom i ögonen.

Han sa ingenting. Men jag såg att han små log lite. Han kysste mig på kinden och sa:

- Du är en fin tjej, Josephine. Nick kan skatta sig lycklig. Ska inte förstöra för er mer. Förlåt för allt. Jag är bara glad över att du finns i mitt liv.

Han gick in innan jag hann säga något. Jag satt ute ett tag till.

- Och här sitter du själv? Hörde jag någon säga.
- Yep. Helt själv. Sa jag.
- Får man slå sig ner? Frågade personen.
- Visst. Varför inte.. sa jag och vände mig om för att se vem det var.
- Så.. hur länge har du och Nick varit tillsammans nu? Frågade Dougie.
- Ehm.. tre månader, snart fyra. Svarade jag.
- Oj, jäklar. Det är iallafall länge! Sa Dougie med ett léende.
- Haha, men du och Demi har väl varit tillsammans längre? Frågade jag.
- Nja, samma. Eller okej då, fyra månader. Svarade Dougie.
- Wow. Ni passar ihop. Sa jag och log mot honom.
- Tack! Du och Nick, ni passar också ihop. Förresten, hur länge stannar du i L.A? Sa Dougie med ett léende.
- Haha! Jag ska faktiskt otroligt nog stanna i en hel månad. Sa jag ivrigt.
- Oj, haha. Det är inte illa! Kanske har lust att ses nån dag, en fika eller något? Undrade Dougie.
- Visst. Med Demi och Nick då eller? Frågade jag.
- Mjo.. eller bara vi? Sa Dougie.
- Aha, ja men visst! Sa jag.
- Najs najs. Ska vi gå in eller? De andra kanske undrar vart vi är. Undrade Dougie.
- Haha, ja du har nog rätt! Sa jag och reste mig upp.

Det var fortfarande fullt med folk, fast några hade gått hem. Klockan var ju ändå halv tre så det var inte så konstigt. Såg att Miley och Liam inte var kvar, inte heller Rihanna, Kim, Chris eller Usher. Danielle och Kevin hade åkt hem till Danielle för att sova.

- Tänkte röra på mig nu. Men vi får ta och ses någon dag, du ska ju trotsallt stanna i en månad! Sa Selena glatt och kramade mig.
- Ja självklart! Haha ja, tack för att du kom. Sjukt kul att träffa dig igen! Sa jag och kramade om henne.

Så småningsom började de flesta röra sig hemåt. Demi och Dougie åkte hem tillsammans. De andra McFly killarna hade dragit lite tidigare. Nu var det bara jag, Nick, Joe, Ashley, Beyoncé, Justin, Ryan, Taylor, Taylor och Nicks föräldrar som var kvar.

- Du Josie.. tror jag rör mig hemåt nu! Åker med Taylor. Men vi ses. Tack för att jag fick komma. Sa Justin och kramade mig.
- Ja tack för att jag också fick komma! Sa Taylor Lautner innan han och Justin gick ut.
- Tack själva killar. Sa jag och vinkade.

Taylor Swift och Beyoncé åkte hem tillsammans. Jag var sjukt trött. Ville bara sova. Men Ryan var kvar. Nick låg deckad nere i hans rum. Ashley satt i soffan med Joe och kollade på tv. Denise och Paul gick och la sig för längesen. Jag låg på golvet och höll på att somna när Ryan kom och drog upp mig. Han drog med mig ut ur huset.

- Jag ska nog dra nu. Ni alla verkar trötta och Nick ligger redan och sover. Men vi ses väl? Undrade Ryan.
- Ja okej. Jo men vi ses. Sa jag.
- Okej, awesome! Gå och lägg dig nu gumman, vi hörs! Sa Ryan och kramade mig innan han gick.

När jag kom ner till Nicks rum slängde jag av mig min klänning och la mig i sängen utan täcke. Nick drog mig närmare honom och tog täcke över mig. Sen höll han om mig och pussade på mig.

- Jag älskar dig. Viskade han.
- Och jag älskar dig. Viskade jag tillbaks.

- Tänk att jag ska stanna här en månad med dig. Att jag ska få tillbringa nyår med dig, gör mig så lycklig.
- Jag vet. Jag kan knappt tro att jag ska få vara med dig i en hel månad. Det är underbart! Du är underbar. Sa Nick.

Idag är det nyår. Det är så mycket som ska hända idag. Familjen Jonas satt uppe och åt frukost som vanligt när jag och Nick kom upp.

- Tack och lov att ni är vakna. Vi har en massa att göra idag! Sa Denise.
- Vadå? Vad händer idag? Frågade Nick helt ovetande.
- Nick? Har du glömt? Det är nyårsafton idag. Svarade Kevin.
- VA? Är det idag? Det hade jag total glömt. Sa Nick chockat.
- Ja bro! Vi ska ha massa gäster hit ikväll. Sa Joe.

Det blev helt kaos. Klockan var bara tio på morgonen men ändå var det kaos hos oss. Jag, Denise och Danielle åkte för att köpa mat och allt sånt. Nick, Kevin och Paul åkte för att köpa champagne och sånt där. Joe, Frankie och Ashley städade huset och fixade dj.

Två timmar senare var alla hemma. Nick, Kevin och Joe fixade förrätten, Danielle och Denise fixade varmrätten, jag och Ashley fixade efterätten. Paul dukade och sånt.
När allting äntligen var klart var klockan halv sex. Gästerna skulle komma vid sju tiden så vi hade ett par timmar ledigt. Så nu var det dags för att fixa sig. Jag valde en jättefin svart liten klänning med pumps till. Mitt hår var fortfarande rakt så valde att ha det så. Nick såg så snygg ut i sin vita skjorta och svarta byxor. Ville bara äta upp honom!

När klockan blev sju plingade det på dörren. Denise öppnade och in kom de första gästerna. När alla kommit var det dags att slå sig ner för att äta. Vi var kanske 20-30 personer där. Bara deras allra närmsta vänner. Efter middagen var klockan redan halv elva. En och en halvtimme kvar. Nu var det även dags att ringa hit Nicks och deras vänner.

Selena, Demi, Taylor Swift, Taylor Lautner, Justin, Miley, Ryan Sheckler, Dougie Poynter + de andra McFly killarna, Rihanna, Kim Kardashian, Beyoncé, Chris Brown, Lil Romeo och annat folk. Det vart helt galet. Den här kvällen skulle lätt slå alla andra kvällar! Vi dansade och hade sjukt kul. Världens bästa dj också. När klockan blev kvart i tolv började alla röra sig utåt. Vi stog där och vänta. Och vänta. Nick stog och höll om mig. Jag märkte att Justin stog och kollade på oss men jag brydde mig inte så mycket om det.

- Gott nytt år älskling. Sa Nick och kysste mig på tolv slaget.
- Gott nytt år! Sa jag och kysste honom tillbaks.

Vi gick runt och kramade alla och sa gott nytt år till alla, sedan gick vi in igen och fortsatte att dansa. Nick stog borta och pratade med Taylor Lautner, Demi, Justin och några till. Så jag passade gå till badrummet för att gå på toa. När jag kom ut därifrån stog Ryan Sheckler där.

- Åh. Ska du in eller? Frågade jag blygt.
- Nää, jag väntade på dig bara. Svarade Ryan.
- Åh jaha okej.. sa jag blygt.
- Coolt party. Fortsatte Ryan.
- Jo visst den är rätt cool. Mycket folk. Sa jag.
- Haha jo. Varför är du så blyg för? Frågade Ryan tillslut.
- Tycker du? Joo.. alltså alla här är typ kända. Jag är inte ett dugg känd. Svarade jag.
- Det spelar väl ingen roll. Kom, vi går nånstans där det är lite mer tystare. Sa Ryan och vi gick ner till Nicks rum.
- Varför skulle vi gå ner hit? Frågade jag.
- Kolla. Det spelar ingen roll om du är känd eller inte. Vi är fortfarande likadana? Jag är väl lika mycket människa som du? Förresten, såg dig på tv med Nick så du är faktiskt lite känd. Sa Ryan och log.
- Haha, det är du rätt i! Men va.. såg du mig på tv? När då? Frågade jag chockat.
- Det var ett tag sen. Minns inte riktigt när.. svarade Ryan osäkert.
- Hm. Aja skitsamma! Sa jag glatt.
- Det här kanske är något du redan vet eller märkt.. men om inte, så ska du veta att Justin har typ kollat på dig hela kvällen. Sa Ryan.
- Tack för infot.. men vet redan om det. Har sett det.. men vi har bestämt att bara vara vänner. Eller rättare sagt jag bestämde, han höll bara med. Sa jag.
- Jaha okej. Verkar som han inte gör det längre. Han stog och pratade med Nick och dom innan, men sen när du gick in på badrummet följde han efter. Men jag tog tag i honom och började snacka om att du och Nick är tillsammans och allt de där vanliga.. sa Ryan.
- Ojdå.. fan, varför är killar så jobbiga för? Undrade jag och flinade mot Ryan.
- Haha! Tack för den. Sa Ryan och flina tillbaks.

Det var lätt att prata med Ryan. Han var exakt som mina kusiner, Casper och Ryan. Haha va roligt. Ryan och Ryan. Lika personligheter. Lika underbara och lätta att prata med. När vi kom ut till de andra gick jag fram till Nick och kysste honom så att Justin märker att jag och Nick hör ihop. När han såg det gick han därifrån. Efter att jag pratat endel med Demi och Selena. Mina två underbara vänner. Sen så hann jag prata med Rihanna som förövrigt är en jätte snäll tjej. Pratade även med Dougie Poynter och de andra McFly killarna, men mest Dougie. Vi pratade om Demi. Gud vilken söt kille. Eller söt? Han är såå snygg! Om jag och Nick inte vore tillsammans så skulle jag lätt ta Dougie.

- Du.. sa någon tjej och petade på mig.

Jag vände mig om och såg Miley.

- Vad är det? Frågade jag kallt.
- Förlåt för allt. Förlåt för det jag sagt eller gjort. Sa Miley.
- Ursäkta? Frågade jag chockat.
- Ja, alltså var verkligen inte meningen med att du ska tro att jag vill ha Nick tillbaks. För det vill jag verkligen inte. Jag har Liam. Han är allt för mig. Nick och jag är och kommer alltid att vara vänner. Så.. no hard feelings? Sa Miley och log.
- Oj.. det där var.. starkt. Haha, ååh. Shit jag som var så osäker. Men nu vet jag. Tack Miley. Allt är lugnt mellan oss. Sa jag och log.

Vi kramade varandra. Sedan gick hon bort till Liam som stog med Taylor och Taylor. Nick stog och pratade med Lil Romeo, Chris Brown och Usher. Jag kunde inte se Justin någonstans. Gick runt nästan i vartenda rum och såg alla förutom Justin. Kunde han verkligen ha tagit så illa upp?

- Josephine. Om du undrar vart Justin är, så sitter han ute vid garaget. Sa Ryan.
- Åh.. Ryan. Du skrämde mig. Sa jag förskräckt.
- Haha ååh, förlåt. Men du verkar leta efter någon, och om jag inte har helt fel så letar du efter Justin? Sa Ryan.
- Det gör inget.. nej inte alls, du har helt rätt. Sa jag och log lite.
- Han sitter vid garaget. Men du, gå inte dit om du vet vad som kommer att hända. Sa Ryan oroligt.
- Jag vet att ingenting kommer att hända. Jag vill bara prata med honom. Men tack iallafall Ryan. Sa jag och gav honom en kram innan jag gick ut.

Jag såg Justin sitta ner med huvudet i sina knän. Jag gick närmare och satte mig brevid honom. La min arm om honom och kramade honom. Han kollade upp på mig och när han såg att det var jag kramade han om mig hårdare.

Nick sa inget mer. Inte jag heller. Vi somnade i varandras armar och sov ut hela natten.

Nu var dagen äntligen inne. Det var idag vi skulle återvända till L.A. "Drömlandet" enligt mig. Nick tycker jag är fånig som tycker så. Han tycker att Sverige är ett mycket finare land. Han måste ju vara knäpp? Haha! Klockan är elva och Nick sa att planet skulle komma och hämta oss runt halv tre. Fast det gjorde ingenting ifall vi kom lite sent eftersom det bara är han och jag på det där planet.

- Ska jag typ fixa lite snacks och sånt vi kan äta på planet? Jag menar.. det tar ju en väldans lång tid att åka till L.A? Undrade jag.
- Haha, va du är söt. Nej då, det behövs inte. Allt finns redan på planet. Svarade Nick med ett léende.
- Åh.. okej! Sa jag glatt.

Jag tog en snabb dusch och sen började jag fixa mig. Valde att sätta på mig ett par tights, en skjorta som precis täckte rumpan och pumps till det. Det såg snyggt ut. Men kunde varken bestämma ifall jag skulle ha uppsatt, låta mitt hår hänga eller om jag skulle platta det.

- Nick.. va tycker du jag ska göra åt mitt hår? Ska jag ha uppsatt? Ska jag platta det? Eller ska jag bara låta det va som det är? Frågade jag.

Nick kom ut från badrummet och stog och inspekterade mig från topp till tå.

- Va fin du är! Sa Nick och gapade.
- Hehe tack.. men svara på min fråga. Bad jag.
- Juste. Vad var det du fråga nu igen? Frågade Nick generat.
- Mitt hår! Uppsatt, rakt eller så som det är. Svarade jag.
- Åh.. ehm.. jag vet inte. Du passar i alla tre. Sa Nick oroligt.
- Meeh! Du har inte sett mig i rakt? Sa jag.
- Nähee.. ha rakt då? Frågade Nick oroligt.

Plattade mitt hår. Och shit va långt det blev. Jag har ju lockigt i vanliga fall och brukar nästan aldrig platta mitt hår förutom när jag vill se "extra" fin ut eller så. Mitt hår vart sjukt långt nu. Dennis trodde tillochmed att jag hade hårförlängning, fast det gjorde iofs alla andra också. Mamma skjutsade mig och Nick till flygplatsen där Nicks och deras livvakt Big Rob mötte upp oss och så gick vi till planet.

- Är det där planet vi ska åka i? Frågade jag med gapande mun.
- Ja älskling. Svarade Nick och gav mig en puss.
- Wow. Sa jag.

Jag hade aldrig sett något liknande. Allt var så fint och stort för bara oss två. I vanliga fall brukar ju Joe och Kevin också åka med. Kanske tillochmed Denise, Danielle, Paul och Frankie. Men nu var det bara jag och Nick. Och såklart Big Rob. Både jag och Nick somnade efter att ha spelat lite kort och kollat på film. Jag vaknade runt ett på natten av att Big Rob och Nick satt och pratade och åt.

- Åh godmorgon Josie. Är du hungrig? Frågade Big Rob.
- Jo ja.. jag är väl ganska hungrig faktiskt. Svarade jag blygt.
- Vad skulle du vilja ha att äta då? Vi har det mesta. Undrade Big Rob.
- Hmm.. sånt där som ni äter. Sa jag.
- Ska bli! Sa Big Rob med ett léende.

När jag ätit upp satt vi och pratade ett tag. Sen blev det filmdags igen. Men både Nick och Big Rob somnade så jag fick sitta där och skratta för mig själv resten av resan. I L.A kom Denise och Paul och hämta upp oss. Dom vart otroligt glada över att få se oss. Ställde en massa frågor om hur vi haft det, om vad vi gjort, hur resan hit gick. Det var nog det enda vi pratade om hela den dagen. Jag och Nick somnade tidigt den kvällen. Vi var ju tvungna att vända på dygnet så vi somnade runt nio faktiskt. Innan vi somnade sa jag:

- Tänk att jag ska stanna här en månad med dig. Att jag ska få tillbringa nyår med dig, gör mig så lycklig.
- Jag vet. Jag kan knappt tro att jag ska få vara med dig i en hel månad. Det är underbart! Du är underbar. Sa Nick.

När tjejerna dragit var klockan redan tre. Mamma och Emil var nere och fixade lite mat och sånt. Dennis och Nick var förmodligen fortfarande ute. Så jag bestämde mig för att ta en dusch. Efter duschen valde jag vad jag skulle ha på mig, sen gick jag ner för att hjälpa mamma och Emil med maten. Strax efter fyra kom Dennis och Nick hem. Nick hoppa direkt in i duschen och klädde därefter på sig. När klockan blev sex drog vi till min mormor.

Det var fullt hus hos mormor redan. Trodde ärligt att vi skulle vara dom första. Men mammas lillebror Kevin och storasyster Sophie var redan där med deras familjer. Jag har fem kusiner. Först har vi Kevins två barn Adrian som är 8 år och Casper som är 16 år. Sen har vi Sophies tre barn Filippa som är 7 år, Izabella som är 15 år och Ryan som är 19 år. Jag står närmast Ryan och Casper. Vet inte riktigt varför, men klickar bättre med dom än med Izabella.

- Jooossy! Fan, du kom! Ropade Ryan och kom fram för att krama mig.
- Men ja såklart. Det är ju tradition.. sa jag och kramade om Ryan.
- Men tänkte liksom att du fortfarande var i L.A. Har ju inte hört nåt från dig på evigheter. Sa Ryan och kollade från mig till Nick.
- Jo, vet. Har varit rätt upptagen. Sa jag och tog tag i Nicks hand.
- Du måste vara Nick? Frågade Ryan glatt.
- Haha, ja det är jag! Svarade Nick med ett leénde.
- Äntligen får man träffa dig! Sa Ryan och flinade innan han gick in till vardagsrummet där resten av mina kusiner var.

Hälsade på alla och alla verkade faktiskt gilla Nick. Mormor kom fram till mig efter middagen och sa att hon knappt kan vänta tills jag och Nick gifter oss. Så mamma hade väl berättat om hela förlovningen till henne.. åh gud. Hoppas bara hon inte tar upp det senare. Vill inte att Ryan och Casper ska få reda på det bara helt sådär.. och Izabella då? Vi sitter och äter efterätten nu, men hon sitter och glor på Nick istället. Ser ut som en uppstoppad docka med alltför mycket smink. Hon går igenom en så kallad fjortis period. Då ska man ha mycket smink.

- Du.. din kusin är lite läskig. Hon sitter och kollar på mig + att hon har så mycket smink. Viskade Nick till mig.
- Jo jag ser det. Hon älskar ert band, så kan vara därför.. och det där med mycket smink, jag vet. Tro mig har försökt att få henne att sluta men hon säger att det är inne att ha mycket smink. Viskade jag tillbaks.
- Aha, haha! Men kan inte du typ säga nåt till henne? För vi sitter liksom och äter.. och jag hatar när folk tittar när jag äter. Bad Nick mig.

Jag pussade Nick lätt på munnen. Sen sa jag till Izabella att jag ville prata med henne en snabbis, så vi gick in till köket.

- Ser hur du sitter och kollar på Nick och tro mig, det är okej. Men han tycker att det är lite läskigt. Han gillar inte direkt när folk sitter och tittar på när han äter. Sa jag.
- Haha! Men han är sååå snygg. Helt omöjligt att sluta kolla på honom. Lyllo dig, Jossy! Tänk att du är tillsammans med Nick Jonas. Omg. Trodde aldrig de först när mamma sa det, men nu... ååh! Sa Izabella.
- Vet att de kanske är omöjligt. Men försök. Då kanske du har turen att snacka mer med honom sen. Sa jag glatt.
- Åh. Okej, då måste jag försöka tänka på att äta efterätten, sen blir det Nick Jonas! Wooho.. sa Izabella óch gick sedan för att äta.

- Tack älskling, du är bäst. Sa Nick sen när jag satte mig brevid honom.
- Du är mycket bättre. Sa jag och fortsatte äta min efterätt.

När alla var mätta och belåtna satte vi barn oss i sofferna medan föräldrarna fortfarande satt i matsalen och åt.
Jag satt mellan Nick och Ryan men pratade med Casper och Ryan. Nick pratade med Izabella, Adrian och Filippa. Men sen sprang Filippa och Adrian upp på övervåningen, så då satte sig Nick brevid Izabella så att de kunde prata lite och Casper tog över Nicks plats brevid mig.

- Vad hände med den party galna tjejen? Frågade Casper förvånat.
- Hon finns här. Bara det att hon inte har lika mycket tid för det längre. Svarade jag.
- Men fan, Jossy. Vi måste festa tillsammans! Vad händer på nyår då? Undrade Ryan.
- Jaaa! Fan, ska vi inte hitta på nåt på nyår? Instämde Casper.
- Killar. Jag vill så gärna spendera nyår med er, men jag ska till L.A på onsdag.. svarade jag besviket.
- Aha oj! Ska du fira med Nick då alltså? Frågade Ryan.
- Ja precis.. vill verkligen fira in det nya året med honom. Du Ryan, du borde väl vilja fira med Felicia? Sa jag och kollade på honom.
- Jo.. alltså.. Felicia ska ju fira med tjejerna som vanligt förutom att du nu inte är med. Och jag och Felicia är typ inte tillsammans längre. Sa Ryan och kolla ner.
- MEN VA? Utbrast jag.
- Jossy.. verka inte så överraskad. Du vet mycket väl att jag och Felicia inte hör ihop. Vill helst inte prata om det här. Mår fortfarande lite dåligt över det. Sa Ryan.
- Men eey. När hände det här Ryan? Varför har du inte sagt nåt till mig? Frågade Casper.
- Har inte velat berätta för någon, så därför har jag inte ens berättat de för dig. Svarade Ryan och kollade på Casper.
- Vet din mamma om att de är slut då? Frågade jag.
- Nej hon vet inte än. Men hon älskar Felicia, så hon lär väl bli jätteledsen när hon får reda på det. Svarade Ryan.
- Äsch.. Ryan de kommer att ordna sig. Ni kan väl fortfarande umgås som vänner? Frågade jag.
- Nja, inte på ett tag iallafall. Får se hur det blir sen.

Vi satt och prata ett bra tag till. Klocka hann bli halv tolv, och då var det dags för alla att röra sig hemåt. Jag, Ryan och Casper bestämde oss för att träffas innan jag åker till L.A. Dom är så underbara, mina fina killkusiner! Dom stötte mig när jag var tillsammans med Viktor och då jag fick ta mig igenom hela otrohets saken. Dom har alltid funnits för mig.

När jag och Nick kom hem la vi oss i sängen och pratade bara. Jag frågade va han tyckte om Izabella och konstigt nog gillade han henne. Han tyckte hon var snäll, rolig och lätt att prata med.

- Haha men jag sa till henne att hon skulle ta det lugnt med sminket. Fortsatte Nick.
- Hoppas hon slutar sminka sig helt isåfall. Hon borde väl lyssna på dig! Sa jag och skratta.
- Haha, äh! Men jag hann knappt prata någonting alls med Casper eller Ryan. Du höll dom för dig själv hela kvällen ju. Sa Nick och låtsades bli besviken.
- Gubben. Det kommer fler tillfällen! Jag hade inte träffat dom på hur länge som helst, och dom är verkligen som mina bröder och jag berättar allt för dom. Vi hade mycket att ta igen. Sa jag och log.
- Ja jag märkte det! Men jag får väl följa med när ni ska träffas igen? Alltså innan vi åker till L.A? Frågade Nick oskyldigt.
- Haha, så du hörde det där! Ja klart du får följa med. Vill att du verkligen ska lära känna dom. Svarade jag och log.

Nick sa inget mer. Inte jag heller. Vi somnade i varandras armar och sov ut hela natten.