Mrs. Nick Jonas

- Nick! När är det du återvänder till L.A igen? Frågade mamma när vi kom ner.
- Ehh. Det är 25:e idag va? Så då åker jag den 29.. ska fira nyår hemma. Svarade Nick och kolla på mig.

Nick gick till Emil och Dennis som satt i vardagsrummet och snackade om fotboll, så jag satt ensam med mamma i köket.

- Vad ska du hitta på på nyår då, Jossy? Frågade mamma mig.
- Jag vet inte.. jag vill ju vara med Nick. Svarade jag och kollade på Nick.
- Men Jossy, du har inga pengar till att köpa biljett! Sa mamma.
- Jo. Jag fick ju en massa pengar i julklapp, remember? Sa jag.
- Är du säker på att du vill slösa dom på en biljett till L.A? Frågade mamma.
- Men jaaa! Klart jag vill. Allt för att få vara med min pojkvän på nyår! Svarade jag.
- Jaja, som du vill. Men du måste boka snart isåfall. Biljetterna kanske redan är slut. Sa mamma.

När jag berättade om det här för Nick blev han förstås jätteglad men sa att jag inte alls behövde oroa mig för att biljetterna skulle ta slut. Vi ska åka i hans privatplan till L.A, så jag behövde inte ens betala ett enda öre. Woho!

- Åhh.. jag vill åka till L.A nu! Sa jag och drömde mig bort.
- Om fyra dagar. Då ska även mamma och dom få veta att vi förlovat oss. Sa Nick.
- Juste! Undra hur dom reagerar. Sa jag oroligt.
- Josie. Oroa dig inte för hur dom kommer reagera. Dom kommer att bli super glada! Sa Nick glatt.
- Jo.. jag hoppas det. Sa jag och log lite lätt.

Nick ska spendera dagen med Dennis och jag vet inte vad jag ska hitta på än. Ikväll ska vi iallafall över till mormor och äta middag med släkten där. Stackars Nick! Han ska få lida med hela släkten ikväll.. plötsligt pep min mobil till.

"Jossy.. skulle vilja träffa dig och prata ut om allt. Om du inte ska göra nåt speciellt idag, träffa mig en stund bara. Högst en timme. Ring eller messa mig isåfall!"

Smset var från Victor. Självklart. Vem annars? Jag ringde upp honom eftersom jag var ju ändå hemma själv. Nick och Dennis var ute. Mamma och Emil var och handla mat till ikväll.

Efter tio minuter kom Victor hem till mig och vi gick upp på mitt rum och börja prata.

- Vad ville du prata med mig om? Frågade jag.
- Jag vill bara säga förlåt för det som hände förut, när vi var tillsammans. Svarade Victor.
- Men det var så längesen. Jag bryr mig inte ens längre. Sa jag.
- Men ändå! Vet du vilken ångest jag haft över det där? Jag har ångrat det så in i helvete.. fattar inte ens varför jag gjorde det. Jag älskade dig så jävla mycket och ändå såra jag dig. Asso jag var fan dum i huvudet som förstörde vårat förhållande.. sa Victor.
- Victor.. bry dig inte om det där längre. Det var längesen och jag vill helst bara glömma det. Sa jag.
- Jag kan inte glömma det. Jag.. jag älskar dig fortfarande Jossy. Fattar du inte det? Frågade Victor och kollade mig djupt i ögonen när han sa så.
- Ge dig.. du och jag, vi är bara vänner och det kommer vi alltid att vara. Du sårade mig verkligen, så det kommer aldrig hända något mellan oss. Sa jag.
- Men det som hände har bara hänt en gång. Försvarade Victor sig.
- Ja, en gång för mycket! Skulle det aldrig hänt, så skulle vi förmodligen fortfarande varit tillsammans.. men nu åkte jag till L.A och träffade Nick och nu är jag tillsammans med honom. Sa jag.
- Hur många gånger ska jag behöva säga förlåt? Det är något jag verkligen ångrar. Du är det bästa som hänt mig Jossy. Skulle göra vad som helst för att få dig tillbaks. Sa Victor och tog tag i mina händer och höll i dom.
- Asso Victor.. det finns inget du kan göra. Va bara min vän. Sa jag.
- Josephine, lyssna på mig.. jag älskar dig för jävla mycket för att bara kunna vara din vän. Det går inte. Antingen väljer du mig, eller så drar jag här och nu. Sa Victor.

Om jag inte skulle välja Victor så skulle jag aldrig mer få se honom. Jag visste redan vad jag skulle välja. Jag vill ha Nick och kommer alltid vilja ha Nick, så därför blev jag inte ens ledsen när Victor rusade därifrån. Jag vart bara chockad över att han verkligen menade det han sa. Jag var tvungen att ringa tjejerna och be dom komma över.

- Men gud va stört! Han verkligen frågade efter dig när vi kom hem från L.A.. hel läskig kille. Sa Felicia.
- Ja eller hur! Vet Nick om honom än då? Frågade Mickan.
- Aa jo, Nick vet om honom. Men inte om att han var här idag. Och ni får inte säga något om det heller! Jag berättar sen när jag vill. Svarade jag.
- Nej då, klart vi inte säger något. Juste, jag vet värsta grymma festen på nyår. Vi måste dit! Sa Felicia uppspelt.
- Åh.. nyår.. fan! Jag ska fira nyår i L.A. Sa jag.
- Men va?! Vi firar alltid nyår tillsammans.. sa Pauo besviket.
- Ja.. fan va tråkigt det kommer att bli nu. Sa Felicia.
- Nej, vadå ni har ju varandra? Sa jag.
- Men det är inte samma sak när en är borta, eller hur? Frågade Mickan.
- Nej jag vet.. men ni kommer att ha kul utan mig! Svarade jag.
- Mhmm.. aja förstår att du vill vara med Nick. Så inga sura miner här inte! Sa Felicia och log.
- Ni är bäst tjejer. Jag älskar er! Sa jag.
- Vi älskar dig med! Sa Pauo och log.

När tjejerna dragit var klockan redan tre. Mamma och Emil var nere och fixade lite mat och sånt. Dennis och Nick var förmodligen fortfarande ute. Så jag bestämde mig för att ta en dusch. Efter duschen valde jag vad jag skulle ha på mig, sen gick jag ner för att hjälpa mamma och Emil med maten. Strax efter fyra kom Dennis och Nick hem. Nick hoppa direkt in i duschen och klädde därefter på sig. När klockan blev sex drog vi till min mormor.

- Wow. Det där var.. något helt oväntat. Sa Emil chockat.
- Ja.. kan man verkligen säga.. sa mamma förvånat.
- Fast det var den bästa julklappen man kan önska sig! Fortsatte Emil och gav oss båda en kram.

- Det här var klart den bästa julklappen, håller med dig Emil! Sa jag glatt.
- Det var det här jag mena när jag sa att jag inte ville ha någon julklapp, utan bara att du skulle säga ja.. eller jag hoppades såklart på att du skulle säga ja. Sa Nick.
- Ahaa, haha jag fattade liksom ingenting. Men ja, dumbom! Klart jag säger ja! Sa jag.
- Amelie är fortfarande i chock? Haha! Sa Dennis och skratta.
- Ja men det är väl klart. Inte trodde jag att min dotter skulle gifta sig vid 18-års åldern.. sa mamma.
- Men mamma, jag ska inte gifta mig än. Vem vet, vi kanske gifter oss om tio år? Sa jag och log mot henne.
- Jo, det är sant. Förlåt! Jag är självklart jätteglad för eran skull! Sa mamma och gav oss båda en varsin kram.

Klockan hade hunnit att bli tio på kvällen. Jag och min underbara pojkvän gick upp på mitt rum efter att ha spelat sällskapsspel med resten av familjen. Jag hade ju fortfarande kvar min julklapp.

- Såå.. jag har ju fortfarande inte gett dig min julklapp än. När vill du ha den? Frågade jag.
- Men gumman, du skulle ju inte köpa något till mig. Svarade Nick och la sig i sängen.
- Jag vet.. säg bara när du vill ha den! Sa jag bestämt.
- Jaja, som du vill. Kan väl öppna den nu. Sa Nick och log.

Medan Nick låg i sängen smet jag in på toaletten för att byta om till de sexiga underkläderna. När jag nästan var klar ropade Nick och undrade vad jag gjorde och när jag skulle komma ut därifrån.

- Jag kommer alldeles strax! Ropade jag till svar.
- Skynda.. vill ha julklappen nununu! Sa Nick på skoj.

När jag äntligen bytt om betraktade jag mig i spegeln. Shit.. jag såg fan snygg ut. Men jag kunde verkligen inte ha uppsatt hår.. så drog ut toffsen och lät håret falla. Gosh.. vilken pudding, haha om jag får säga det själv! Puffade till mitt lockiga hår lite, bättrade mitt smink. Sedan öppnade jag badrums dörren.

- Men jaa.. kom nu bara. Stå inte och göm dig. Sa Nick otåligt.
- Jaså, nu vill du ha din julklapp va? Retades jag.
- Nej, jag vill.. började Nick men sen tog han en titt åt mitt håll och såg mig. Jag hade gått ut från badrummet och stog framför honom nu. I bara underkläder.
- Ha dig. Avslutade Nick.

Han låg som förstenad och kollade på mig. Såg inte ut som han blinkade ens.

- Eh, okej kan du säga något nu? Sa jag otåligt och generat.
- Du är så jävla sexig. Sa Nick och reste sig upp.

Han tänkte dra ner mig i sängen. Men istället knuffade jag ner honom i sängen och lät honom ligga där. Jag stog kvar ett tag och Nick flyttade sig in mot väggen. Jag gick mot sängen och kröp upp mot honom och började kyssa honom.

- God jul älskling. Viskade jag mellan kyssarna.
- Grr.. är detta min julklapp? Frågade Nick.
- Haha ja. Sämsta julklappen ifall man jämför med din. Svarade jag blygt.
- Skojar du? Det här slår fan min julklapp.. jag vill ha julafton varje dag! Sa Nick.

Vi låg och myste hela natten och på morgonen vaknade jag av att Nick låg naken på golvet. Haha stackaren hade ramlat ner under natten. Jag bestämde mig för att lägga mig över honom.

- Är jag tung? Frågade jag oskyldigt.
- Inte ett dugg.. men varför ligger vi på golvet? Frågade Nick och skrattade.
- Jo.. du ramlade väl ner under natten. Kanske drömde en mardröm. Svarade jag.
- Haha, kanske. Eller så hade vi för vilt sex så jag ramla ner bara! Sa Nick och skrattade.
- Haha.. och påtal om det.. ska vi inte fortsätta där vi sluta? Frågade jag.

Efter att vi legat på golvet ett tag var det dags för frukost. Kan inte tro att Nick åker hem snart.

- Nick! När är det du återvänder till L.A igen? Frågade mamma när vi kom ner.
- Ehh. Det är 25:e idag va? Så då åker jag den 29.. ska fira nyår hemma. Svarade Nick och kolla på mig.

Vi åt middag, sedan tog jag en lång dusch. Nick blev väl uttråkad av att vara själv, för han hoppade in i duschen med mig efter ett tag. När vi duschat klart la vi oss i sängen och somna framför en film.

Jag vaknade tidigt för en gång skull. Tror att det beror på att det var julafton. Nick låg fortfarande och sov. Jag ville inte väcka honom så jag gick ner och gjorde lite té, sedan satte jag mig i soffan ett tag. När klockan blev elva gick jag upp igen och la mig i sängen. Då vaknade Nick. Jag kysste honom lätt på munnen och sa god jul. Han log och sa detsamma till mig. Vi låg där ett tag till. Jag hörde hur resten att resten av familjen vaknat och gick ut för att säga god jul till dom också. Så småningom kom även Nick ner till oss andra.

- God jul! Sa Nick när han kom in i vardagsrummet.
- God jul Nick. Sa mamma och Emil i mun på varandra.
- God jul på dig! Sa Dennis och gick fram till Nick för att ge honom en kram.

Mamma gjorde världens största frukost. Som säkert skulle räcka i fem år.. men den va otroligt god så vi alla va nöjda. Efter frukosten tog vi det lugnt tills kalle anka började. Haha, Nick är ju inte van med sånt här. Men han satt iallafall och skratta när vi kolla på kalle anka vilket var kul. När kalle anka va slut blev det dags för middag.

- Oj va mycket mat. Är det fler som ska komma över? Frågade Nick mamma.
- Haha nej nej. Det är bara vi som ska äta. Svarade mamma glatt.
- Wow. Det lär nog bli mycket mat över. Men jag är hungrig så bli inte sur om jag äter upp allt. Sa Nick och blinkade.
- Ät så mycket du vill, Nick gubben! Sa mamma och log.

När alla var mätta och belåtna satte vi oss i soffan. Mamma fixade i ordning lussebullar och kaffe. Sedan blev det dags för julklapps öppning. Fick så många fina julklappar av alla. Av mamma och Emil fick jag en bärbar dator, en iphone 4, kläder, pengar, smycken och lite annat smått, av Dennis fick jag smycken och örhängen. Av Nick fick jag dom fina smyckena jag kollat på, underkläder och parfym.

- Tack för alla fina julklappar! Sa jag och kramade om alla.
- Tack själv gumman! Sa mamma.
- Ja tack själv. Men jag har faktiskt en kvar. Sa Nick.

Han kom fram till mig och tog tag i mina händer.

- Jag vet att vi inte varit tillsammans så länge. Bara tre månader. Men jag älskar dig och jag vill alltid vara med dig. Föralltid. Såå.. vill du gifta dig med mig? Frågade Nick och tog fram världens finaste ring.

Jag kunde inte hålla mig. Tårarna bara rann. Jag var så lycklig.

- JA! Klart jag vill. Sa jag bland alla tårar.

Nick tog tag om mina kinder och kysste mig.

- Wow. Det där var.. något helt oväntat. Sa Emil chockat.
- Ja.. kan man verkligen säga.. sa mamma förvånat.
- Fast det var den bästa julklappen man kan önska sig! Fortsatte Emil och gav oss båda en kram.

Nick sa ingenting. Han satt bara och kolla på mig. Han visste att jag var sur. Jag kollade på honom ett tag. Han tog tag i min hand och kysste den och viskade.

- Du är allt för mig. Jag älskar dig så jävla mycket.

Imorgon är det julafton. Jag ser verkligen fram emot det. Jag älskar julen! Hela familjen är samlad då och äter god middag. Bäst av allt är att det här året är ju Nick med. Bättre än så kan det inte bli!

- Godmorgon gumman! Sov du gott inatt? Frågade Nick.
- Åh jo, sov hyfsat bra med tanke på att julafton är imorgon! Sa jag och skrattade.
- Just det. Hade nästan glömt! Jag älskar julen. Sa Nick med ett leende.
- Jag med! Och nu får jag ju fira med min underbara pojkvän. Sa jag och log.

Vi gick ner och åt frukost. Vi visste inte alls vad vi skulle göra resten av denna dag så vi drog helt spontant till stan för att kolla på bio. Det var fullt med folk. De flesta var där för att köpa hem de sista julklapparna, andra var där och fika med vänner och några få va bara där för att kolla på bio som jag och Nick. Vi valde att kolla på easy A.
Filmen var väl helt okej. Inte direkt en film man rekommenderar eller väljer att betala ännu en gång till för.

- Knäpp film, va? Vem gör nåt sånt? Frågade Nick.
- Visst? Skulle aldrig vilja ha ett sånt rykte.. hemskt ju! Svarade jag.
- Sjukt ja! Sa Nick.

På hemvägen satt vi helt tysta. Jag funderade mycket på den här filmen vi precis såg. Tänk att Nick känner dom där typ. Jag kan inte ens förstå det. Det är as coolt ju..

- Vad funderar du på? Ser lite förvirrad ut? Frågade Nick.
- Öh.. nej men jag tänkte bara på filmen. Sa jag och log.
- Jaha okej. Något särskilt? Sa Nick.
- Nej nej.. bara det att du typ känner alla dom där. Det är sååå coolt. Sa jag och skratta till.
- Haha, så coolt är det inte gumman. Du är så mycket coolare. Sa Nick och blinkade.
- Mhm.. sluta nu. Haha jag blir generad. Sa jag och kolla bort.

Vi åt middag, sedan tog jag en lång dusch. Nick blev väl uttråkad av att vara själv, för han hoppade in i duschen med mig efter ett tag. När vi duschat klart la vi oss i sängen och somna framför en film.

Den natten sov jag inte alls bra. Jag låg och tänkte på Victor hela natten. Kan jag berätta för Nick att Victor fortfarande gillar mig..?

Morgonen därpå vaknade jag av att Nick inte låg brevid mig. Ovanligt. Så jag satte på mig mina kläder och gick ner till köket för att ta något att äta. Konstigt. Ingen där heller? Men så hör jag röster från vardagsrummet, så jag går in dit och ser världens finaste julgran. Nick, Dennis och mamma håller på att klä den också. Jag springer fram till dom för att hjälpa till. När Nick ser mig komma springande reser han sig upp och går fram mot mig.

- Förlåt för igår. Vet inte varför jag blev så arg. Antar att jag blev svartsjuk eftersom ni var tillsammans så pass länge. Sa Nick.
- Det gör inget.. tack för att du säger förlåt. Det betyder otroligt mycket för mig. Sa jag och gav honom en snabb puss.
- Vad var det där för något? Sa Nick och drog mig tillbaks och kysste mig ett långt tag.

När vi klätt granen gick vi och åt lite frukost. Emil jobbar idag också. Stackaren! Det är två dagar kvar till julafton nu och jag är så glad för det. Jag älskar julen! Alla julklappar, maten, granen! Ja allt! När vi ätit klart gick jag upp för att sminka mig lite. Då hörde jag hur dörrklockan ringer.. åh, säkert tjejerna!

- Mamma öppnar du dörren?! Skrek jag.

Fick inget svar. Men hörde att någon öppnade dörren. Men det var inga tjej röster? Utan det lät som en killes röst?
Jag fixade maskaran snabbt, sen gick jag ner för trappan.

- Vad gör du här? Frågade jag chockat.
- Dennis ville att jag skulle komma över och spela lite black ops med honom. Svarade Victor.
- Öh.. jaha.. okej. Svarade jag fortfarande i chock.
- Älskling jag undrar vad du vill hi... började Nick när han kom ner springandes från trappan och kollar först på Victor och sen mig.
- Eh. Nick det här är Victor.. sa jag.
- Jaha. Tja! Sa Nick och nickade mot Victor.
- Tjenare! Du är fan en utav de där bröderna. Fett coolt! Sa Victor.
- Ja, fast coolt är det nog inte direkt. Sa Nick och kolla på mig.
- Jo! Hur känner ni två varandra då? Frågade Victor helt upprymd.
- VICTOR! My man! Ropade Dennis och kom fram till oss.
- Dempa! The king! Ropade Victor tillbaks.
- Så du har träffat Nick nu va? Visst är han shysst? Frågade Dennis.
- Jo han är as shysst. Men hur känner ni honom? Undrade Victor osäkert.
- Jossy kan ju berätta om hon vill! Svarade Dennis med ett flin.

Victor kollade på Dennis, sen på mig osäkert. Han förstog ingenting.

- Öhm. Jo det är såhära att Nick är min... sa jag men hann inte avsluta meningen.
- Pojkvän. Fortsatte Nick.
- Oj, jaha. Trevligt. Sa Victor och försökte le.
- Äh, kom nu Victor! Vi drar upp och lirar lite black ops istället. Vi lämnar dessa turturduvor här nere. Haha! Sa Dennis och gick upp.
- Jo okej.. ja vi gör väl det. Sa Victor och följde efter Dennis.

Jag och Nick gick ut till vardagsrummet till mamma igen. Hon satt och kolla på något program, så vi satte oss med henne och gjorde henne sällskap.

- Den där Victor verkade inte så glad över att jag är din pojkvän. Sa Nick.
- Nej, jag märkte det.. sa jag.
- Han gillar dig fortfarande va? Frågade Nick.

Den här frågan var jag inte beredd på. Fast Nick verkade inte heller så sur när han ställde den.. så jag kanske bara ska säga ja? Eller ska jag säga nej? Fan.. måste säga nånting nu!

- Eh, jag vet väl inte? Sa jag.
- Nähe.. men du märkte väl? Undrade Nick.
- Jag märkte. Men om du tror att jag tänker byta ut dig mot honom, så är du fan knäpp. Svarade jag.

Nick sa ingenting. Han satt bara och kolla på mig. Han visste att jag var sur. Jag kollade på honom ett tag. Han tog tag i min hand och kysste den och viskade.

- Du är allt för mig. Jag älskar dig så jävla mycket.

- Har redan dig, så ingenting. Svarade Nick.
- Jo.. nånting. Sa jag.
- Okej.. det finns en sak. Men jag berättar det imorgon. Sa Nick.

- Vad önskar du dig då? Det är bara tre dagar kvar nu.. och du skulle säga det för en vecka sen! Sa jag.
- Du får inte köpa något till mig. Utan det är en annan sak.. sa Nick.
- Va? Vad har du nu hittat på? Frågade jag.
- Det får du se på julafton.. svarade Nick med en blinkning.
- Men vafaaan Nick! Sa jag.

Jag vill ju köpa nånting till honom. Han har ju vart ute och köpt en massa till mig nu medan jag varit i skolan. Så efter skolan drog jag in till stan för att hitta något. Han vill ju inte att jag ska köpa nånting till honom.. så då kan jag ju köpa nånting till oss båda? Sagt och gjort. På tåget påväg hem var jag jätte nöjd med mitt köp. Han kommer att bli såå glad!

- Jag har hittat den perfekta julklappen till dig hjärtat! Sa jag när jag kom hem.
- Eh.. men du skulle ju inte köpa något sa jag ju! Sa Nick besviket.
- Men jag var tvungen.. förresten är det någonting som vi båda har nytta av. Sa jag och blinkade.

Jag slog inte in julklappen eftersom det inte alls behövdes. Har redan planerat när jag ska ha på mig dessa sexiga underkläder. Natten till julafton. Jag gömde underkläderna i en utav mina lådor, sen sprang jag ner till köket igen för att laga middag med Nick. Vi gjorde bara potatis med köttbullar.

När vi alla satt vid matbordet började Dennis prata om något som jag helst inte vill att Nick ska veta.

- Så Nick! Har du träffat Victor än?
- Nej? Vem är det? Ska jag ha träffat honom eller? Frågade Nick.
- Jaha, nej det är Jossys ex bara.. nej jag undra bara för att han är en jävligt schysst snubbe. Du borde fan ta och träffa honom. Svarade Dennis.

Jag gav Dennis värsta mördarblicken och han förstog att han va ute på hal is. Alltså hur kunde han ta upp Victor sådär? Fattar han inte att jag INTE vill prata om mitt ex med min nuvarande pojkvän.. jag orkar bara inte prata om Victor nu när jag har Nick. Men det lär jag väl få göra resten av kvällen...

- Jaså? Nej Josephine har inte nämnt honom faktiskt.. sa Nick och kollade på mig.
- Kan vi inte ta det sen Nick? Jag vill gärna äta upp först.. sa jag och vi fortsatte att äta.

Efter maten gick Nick upp på mitt rum direkt. Jag stog ett tag och prata med Dennis för att säga att han inte skulle sagt så. Sen sprang jag också upp..

- Varför har du inte berättat om Victor? Frågade Nick när jag kom in.
- Men det spelar väl ingen roll? Han är mitt ex, okej? Va är det med det.. undrade jag.
- Du kanske skulle ha nämnt honom? Jag vill ju veta sånt dära. Svarade Nick.
- Okej förlåt då.. men jag tycker inte det är viktigt. Sa jag.
- Men jag tycker det! Har ni fortfarande kontakt med varandra? Undrade Nick och såg på mig.
- Ömh. Vi ses bara i skolan och då hälsar vi bara på varandra. Men annars har vi inte någon direkt kontakt med varandra. Svarade jag nervöst.
- Okej, bra. När tog det slut mellan er och hur länge höll det? Frågade Nick surt.
- Men va? Va är det här för frågor? Varför vill du veta sånt här för? Frågade jag bestämt.
- Därför jag är din pojkvän? Jag vill veta sånt här. Svarade Nick surt.
- Ja okej då! Vi var tillsammans i ett år och två månader och det tog slut för sju månader sen. ÄR du glad nu? Frågade jag surt.
- ETT ÅR OCH TVÅ MÅNADER?! Vafan Josie! Det är fan en evighet.... skrek Nick.
- Vad vill du att jag ska göra då? Spola tillbaks tiden? Jag kan inte göra det tyvärr. Sa jag.
- MEN DU KUNDE JU BERÄTTAT, ELLER HUR? Skrek Nick.
- Kan du snälla sluta skrika? Sa jag.
- Ja om du berättar mer! Sa Nick argt.

Jag berättade om mitt och Victors förflutna. Victor och jag träffades när vi båda gick i första ring. Det var även då vi lärde känna varandra. Vi blev inte tillsammans förrän slutet av ettan. Vårat förhållande var så jävla underbart. Vi gjorde allt tillsammans. Men efter de 14 månaderna tillsammans tog det slut. Han var otrogen. Så därför vill jag helst bara glömma honom och inte ha något mer med honom att göra.

- Oj.. förlåt för allt jag sagt. Sa Nick.
- Mhm.. kanske skulle lyssnat på allt jag hade att säga innan. Jag vill inte att det ska hända igen. Jag är så jävla osäker på alla killar. Jag litar inte på någon. Sa jag.
- Men mig kan du lita på. Jag skulle och kommer aldrig vara otrogen mot dig. Sa Nick och kysste mig lätt.
- Jag hoppas det.. sa jag.

Den natten sov jag inte alls bra. Jag låg och tänkte på Victor hela natten. Kan jag berätta för Nick att Victor fortfarande gillar mig..?

Jag trodde han skulle kyssa mig, men istället knuffa han ner mig i sängen. Jag blev jättesur. Men sen la han sig över mig och började kyssa mig...

Vi la oss under täcket och mös.. Vi hade precis klätt på oss när mamma knackar på dörren.

- Emil har kommit hem nu, så ni kan ju komma ner om ni vill fika lite.
- Vi kommer! Nästan skrek jag.

Vi gick ner till köket. Där satt mamma, Emil och Dennis. Emil reste sig upp och kom fram för att ge mig en kram, sen gick han fram till Nick och hälsa på honom. Sen började dom prata om en massa olika grejer som jag inte förstog mig på. Men det var kul att se att dom kom så bra överens iallafall.

- Jag älskar din familj! Så himla schysta! Sa Nick sen när vi kom upp på mitt rum igen.
- Haha.. jo dom är väl okej. Sa jag och skrattade.
- Och du är bättre än okej, du är bäst. Sa Nick och la sig över mig.
- Men du är bättre än bäst. Jag älskar dig, Nicholas Jerry Jonas! Sa jag och kysste honom lätt.
- Jag älskar dig, Josephine Nellie Simmons. Du är världens finaste. Sa Nick och kysste mig tillbaks innan vi somnade.

Idag är det egentligen skola för min del. Men jag har tagit ledigt. Så efter skolan kommer Mickan, Pauo och Felicia hit. Gud vad jag har saknat dom! Ska bli så kul att äntligen få träffa dom efter två veckor...

- Jossy! Vi är häääär.. skrek Felicia.
- JAAA! Älsklingar! Skrek jag tillbaks och sprang ner för trappan.

Alla tre hoppade på mig, så där låg vi på golvet och dog av skratt.

- Vi hörde att en viss Jonas är här på besök? Sa Mickan.
- Haha jo.. min Nick är här faktiskt! Sa jag.
- Åh... Nick... sa Mickan dreglande.
- Mickan! Ta Joe eller Kevin! Nick är faktiskt Jossys nu.. sa Pauo och log glatt.
- Sorry Mickan.. sa jag.
- Det är lugnt gumman. Ni är så söta tillsammans! Kan ju dregla efter Joe och Kevin istället. Sa Mickan.
- Haha! Dom är också upptagna.. men Frankie är så gott som ledig! Hörde jag Nick säga.
- Åh pinsamt.. att du hörde oss prata om dig.. om er.. haha! Sa Mickan nervöst.
- Äh, det gör väl inget. Men satsa på Frankie! Sa Nick och blinkade åt mig.

Efter att ha pratat om mina två veckor i L.A bestämde vi oss för att göra nånting alla fem. Nick vill ju se lite av Sverige, så vi åkte in till stan. Självklart hade han på sig solglasögon och keps så att man inte skulle kunna se att det var han.. vilket ingen heller gjorde. Alla kollade bara snett på honom för att han hade solglasögon mitt i vintern. Snart är det julafton, så vi gick in för att leta efter julklappar. Jag hittade jättefina smycken som jag ville ha och Nick ville köpa dom direkt.

- Men neeej Ni.. älskling! Jag önskar mig såna i julklapp. Sa jag.
- Jaja, som du vill.. sa Nick besviket.

När vi gått i stan ett par timmar bestämde vi oss för att åka hem igen. På tåget på väg hem var det en tjej som kände igen mig.. fuck var det första som dök upp i mitt huvud. Hon kom fram till oss där vi satt..

- OMG!! Du är väl hon tjejen som Nick Jonas dejtar? Skrek hon.
- Öh..? varför tror du det? Frågade jag nervöst.
- För jag har sett dig på tv.. när ni står på scen? Du ser exakt ut som hon.. vafan heter hon... Josephine? Sa hon lite lugnare nu.
- Jaha.. alltså jo men jag heter Josephine.. men jag dejtar inte Nick? Sa jag.
- Gör du inte? Frågade tjejen osäkert.
- Alltså jag gjorde. Men nu är jag i Sverige igen, right? Han är kvar i USA.. sa jag och kollade på Nick.
- Åh.. okej.. men guuud! Tänk att du fått kyssa hans läppar.. ååh lyllo dig!!! Sa hon innan hon gick.

Jag kunde knappt hålla masken. Det kunde knappt de andra heller. Nick höll på att dö av skratt, likaså jag och de andra också. Så fort vi klivit av tåget la jag mig på marken och skrattade så mycket så att jag grät.

- Haha.. att.. hon.. verkligen trodde.. på det också!! Skrek jag och skratta.
- Jaa.. hahaha.. trodde hon skulle... hahah säga.. till mig att jag var Nick.. hhaaha. Shit! Skrek Nick tillbaks.

När vi sagt hejdå till tjejerna begav vi oss hemåt. Maten var klar, så vi åt direkt när vi kom hem. Sen gick vi upp på mitt rum och satte på en film. Fast vi kollade knappt, vi satt och prata istället.

- Nu är det bara 10 dagar kvar.. sen är det julafton. Helt sjukt. Sa jag.
- Ja! Juste, vad vill du mer ha i julklapp? Frågade Nick.
- Ehm.. dig? haha.. nej jag vet inte. Överraska mig. Svarade jag.
- Mig har du redan, sötnos! Okej, då vet jag den perfekta julkappen. Sa Nick och blinkade.
- Haha.. vad önskar du dig då? Frågade jag.
- Har redan dig, så ingenting. Svarade Nick.
- Jo.. nånting. Sa jag.
- Okej.. det finns en sak. Men jag berättar det imorgon. Sa Nick.

Vaknade av att jag låg helt själv i sängen. Min första tanke är: vart fan är Nick?

Satte mig upp i sängen och kollade ifall det var nånting bra på tv. Åh! Ellen DeGeneres show där Nick, Joe och Kevin var med. Måste ju självklart se! Hör att någon kommer ner för trapperna. Det är Nick och han bär på en bricka med massa godsaker. Så söt han är som fixat frukost till mig!

- Haha nej! Kollar du på Ellen? Frågade Nick.
- Hahah ja.. måste ju se! Svarade jag.
- Oh no, haha! Här. Jag har gjort frukost till dig. Sa Nick och gav mig brickan.
- Alltså.. har inte jag typ världens bästa pojkvän? Undrade jag och gav honom en puss.
- Jo, man kan ju undra. Men jag har iallafall en ännu bättre flickvän! Sa Nick stolt.
- Mupp! Men va? Har du flickvän? Jag som trodde jag hade en chans hos dig.. sa jag lite besviket.
- Oj förlåt... men det har du inte. Jag älskar min flickvän för mycket och kommer aldrig släppa henne, så du kan ju drömma vidare. Sa Nick med ett flin.
- Hahahaha! Aw, jag älskar dig med hjärtis! Sa jag leénde.

Jag åt upp den goda frukosten Nick gjort till mig medan vi kollade på Ellen DeGeneres show. Haha, Ellen är så klockren! Jag avgudar henne.. nästan. Och Nick var så söt när Ellen började fråga om han och mig.

- Åh.. måste vi se det här. Det är pinsamt. Sa Nick och jag såg att han blev lite generad.
- JA! Vi måste se. Jag vill ju veta vad du sagt om mig. Sa jag.
- Jag kan berätta vad jag sa om dig.. sa Nick.
- Bättre att se det på tv, för då vet jag att det är sant. Sa jag och skrattade.

Efter programmet klädde jag på mig och gick upp till Denise och Paul. Satt och prata lite med dom. Tio minuter senare kommer även Nick upp påklädd och allt. Klockan är ett nu så vi ska börja röra oss mot flygplatsen. Jobbigt att behöva säga hejdå till Denise, Danielle, Frankie, Joe och Kevin. Men vi kommer ju träffas igen! Paul skjutsade oss till flygplatsen och vinkade av oss därifrån. Det var lika jobbigt att säga hejdå till honom också. Han och Denise har varit som mina extra föräldrar dom här veckorna. Alldeles för underbara människor.

Kom fram en massa fans hela tiden. Vissa av dom ville tillochmed ha min autograf? I don't really know why.. sen fanns det såna som kollade snett på mig. Jag orkade inte ens bry mig. Nick stog och pussade mig när vi stog i kön och då kom det fram paparazzis och fans som tog massa bilder. Det var lite jobbigt. På planet satt jag mestadels och sov. Nick kollade på någon film. Hörde hur han skrattade hela tiden. Så jävla gulligt skratt han har, så det var nästan omöjligt för mig att sova, men somnade iallafall tillslut. Vaknade av att piloten säger att vi landar i Sverige om 30 minuter. Nick tittar ut genom fönstret och sedan på mig.

- Jag längtar tills jag får träffa din familj. Sa Nick och log.
- Jag med! Dom kommer att älska dig. Sa jag och log tillbaks.

30 minuter senare har vi landat. Vi är påväg ner för att hämta vårat bagage. Nick hitta sin direkt, men jag hittade inte min. Vi stog där minst en halvtimme utan att jag fått min väska. Sen ser jag den åka där och jag nästan hoppar utav glädje. Vi går mot utgången och ser många ansikten stå och vänta på deras familjer. Jag kollar lite mer och skymtar ett igenkännande ansikte. När vi kommer lite närmare så ser jag att det är Dennis. Jag springer fram till honom och hoppar upp i hans famn och grät.

- Jag har saknat dig så mycket! Sa jag bland tårarna.
- Inte lika mycket som jag saknat dig gumman! Sa Dennis och höll om mig hårdare och släppte mig sen.
- Oj förlåt. Det här är Nick. Sa jag och pekade på Nick som kom fram.
- Hej, har hört mycket om dig! Sa Nick och log.
- Tja! Haha bara bra saker hoppas jag. Jag heter Dennis förresten. Sa Dennis och log.

Vi gick ut mot bilen och packade in resväskorna där bak. Eftersom jag och Nick inte ätit något sen imorse stannade vi vid donken för att köpa med oss mat. Vi satt och åt i bilen. När ätit klart åkte vi hem. Så fort jag öppna dörren kommer mamma ner springandes och kramar mig länge. Sen går hon fram och hälsar på Nick.

- Så det är du som är Nick. Sa mamma.
- Ja precis. Sa Nick.
- Jag är Josephines mamma Amelie. Sa mamma och log.
- Ni är faktiskt rätt lika. Sa Nick och log.
- Haha det tar jag som en komplimang! Men kom in hörrni. Sa mamma.

Vi satte oss vid matbordet och pratade om resan. Jag berättade om allt jag varit med om. Om alla konserter, om hur jag och Nick träffades, hur hans familj är, Justin. Ja allt! Mamma var jätteglad för min skull och började ställa lite frågor till Nick.

- Ja men jag tyckte jag kände igen dig. Du är fortfarande lika söt som förut! Sa mamma och skrattade.
- Haha, jo man tackar. Sa Nick och log.
- Mamma.. när kommer Emil hem då? Frågade jag.
- Han kommer lite senare. Ska köpa lite grejer. Svarade mamma.
- Aha okej. Men vi fikar senare när han kommer då? Jag och Nick går och packar upp så länge. Sa jag.

När vi kom in i mitt rum fick Nick se mina väggar för första gången. Har ju massa bilder på honom, Kevin och Joe.

- Snyggt rum! Sa Nick menande.
- Haha visst. Om det finns såna snygga killar vill man ju självklart visa upp dom! Sa jag och skrattade.
- Hahah, eller hur. Din mamma är jätte söt, och din brorsa är hur trevlig som helst. Fan va jag trivs redan! Sa Nick.
- Åh vad kul att du tycker det. Emil är precis som Dennis nästan. Så ni tre kommer komma bra överens! Sa jag.
- Haha, jag hoppas det! Sa Nick och kom mot mig.

Jag trodde han skulle kyssa mig, men istället knuffa han ner mig i sängen. Jag blev jättesur. Men sen la han sig över mig och började kyssa mig...

När vi kom hem var klockan sju så det blev middag. Sedan gick jag och Nick ner för att packa resten av våra saker.

När vi äntligen var klara med packningen var vi helt utslitna. Vi orkade knappt röra oss. Måste ha sett helt sjukt ut. Nick ligger lixom på golvet helt död och jag ligger upp och ner i sängen. Vi bestämde oss iallafall för att ta och kolla på en film innan vi skulle sova, klockan var ju ändå bara halv elva och vårat flyg går inte förrän fyra på dagen, så det är lugnt. Nick ville se the social network och jag ville se the fourth kind. Efter många om och men valde vi iallafall att se Nicks film. Han är inte ett så stort fan när det kommer till skräckfilmer.

- Jag lovar att vi kollar på den när vi kommer hem till dig imorgon. Sa Nick sen för han tyckte jag såg så nere ut.
- Bra! För jag förstår inte hur du inte kan gilla skräckfilmer! Sa jag och skrattade.
- Meh.. dom är ju läskiga och äckliga. Jag hoppar till för ingenting alls lixom. Haha! Sa Nick.
- Jo men du kan iallafall ge de en chans, för min skull? Bad jag.
- Kan alltid försöka. Sa Nick och log.

Två veckor har jag känt denna undebara kille nu. I två veckor har han bara varit min och ingen annans. Jag kan bara ligga och titta på honom i flera timmar. Han är så fin! Jag hann inte se klart hela filmen, för jag somnade efter halva.. men när filmen var slut reste Nick på sig för att stänga av tv:n och då vaknade jag av det.

- Förlåt gumman, var inte meningen att väcka dig! Viskade Nick.
- Mhm.. det gör inget. Kom och lägg dig igen. Sa jag trött.
- En sekund! Viskade Nick.

Efter vad som kändes som en evighet hoppade han in i sängen brevid mig och börja pussa på mig. Sen slutade han helt plötsligt.

- Godnatt finaste! Sa Nick.
- Meh. Fortsätt... sa jag.

Nick började skratta lite tyst för sig själv, men fortsatte att pussa på mig. Jag vände mig mot honom så att våra läppar möttes. Det blev alltmer intensivt och vi började smeka varandra. Jag vet att Nick är blyg så jag tog initiativet. Jag tog av hans t-shirt, sen shortsen och sen kalsongerna. Han klädde av mig med. Det här kändes helt underbart. Jag ville det här verkligen.

- Är du säker på att du vill? För jag förstår dig om du inte vill. Vi har ju bara känt varandra i två veckor.. sa Nick.
- Klart jag vill! Sa jag och började kyssa honom och han besvarade mina kyssar.

Vilken härlig känsla det var. Det kändes så bra att göra det med Nick för jag älskar honom verkligen. Den natten somnade vi i varandras famn.

Vaknade av att jag låg helt själv i sängen. Min första tanke är: vart fan är Nick?

- Du har rätt.. pappa är störd och det är han som ska skämmas. Jag älskar dig med, men... jag åker i övermorgon.. sa jag.
- Jag vet.. sa Nick besviket och kollade ner.

Vi sa ingenting mer. Vi låg bara i sängen och kollade varandra i ögonen. Det här ögonblicket kommer jag aldrig glömma. Han är så underbar och kan inte fatta att han är min, bara min. Iallafall ett tag till. Fuck.. nu kommer tårarna igen.

- Gråter du, gumman? Frågade Nick oroligt.
- Mm.. svarade jag och snyftade.
- Men älskling då.. varför? Undrade Nick.
- För jag lämnar dig imorgon. Svarade jag i snyftningar.
- Nej, det gör du inte. Har bestämt mig nu att jag följer med dig till Sverige. Får ställa in konserterna och säga det till Joe och Kev. Lär ju bli lite konsekvenser men det skiter jag i. Ska spendera mer tid med dig! Sa Nick och höll om mig.
- Va.. du skojar med mig? Frågade jag chockat.
- Nej.. jag är fullt seriös, jag tänker inte låta dig åka ifrån mig. Du betyder för mycket för mig. Vet att vi bara känt varandra i två veckor, men egentligen har vi känt varandra längre! Tänker inte avsluta det vi påbörjat.. inte nu. Sa Nick.

Min fina pojkvän. Gud så mycket jag älskar honom. Förstår inte hur jag kan vara såhär kär efter två veckor bara. Tänk att han ska med mig till Sverige. På något sätt längtar jag tills imorgon, då ska han få se hur jag bor. Det kommer att bli jättekul! Mamma kommer att bli super glad över att få träffa Nick igen, och så kommer han få träffa resten av familjen. Han kommer säkert komma bra överens med Dennis. Kan verkligen se dom två framför mig.

- Klockan är fan halv två nu.. och jag är jätte trött. Ska vi sova? Undrade jag.
- Oj. Jo men det är nog bäst att sova lite. Vi får packa imorgon. Svarade Nick.
- Yes. Godnatt, jag älskar dig. Sa jag.
- Godnatt min fina flickvän. Sa Nick och pussa mig på kinden.

På morgonen vaknade vi av att Frankie kom in springandes i vårt rum och sa att klockan var ett. Haha, så söt han är! Jag och Nick bestämde oss för att gå upp och äta frukost med resten av familjen. Han berättade även om hans planer inför morgondagen. Kevin och Joe tyckte det skulle va skönt att ta en paus ifrån alla konserter, men Denise och Paul vart inte så jätte glada direkt. Men dom förstog Nick och tillät därför honom att följa med mig hem. Vi gick ner till rummet och började packa. Nick visste inte hur länge han skulle stanna med mig men packade ändå hyfsat mycket. Vi bestämde oss för att ha "farväl" dag idag, så vi åkte för att träffa Selena och Demi. Joe och Kevin följde även med. Jag tänkte att nu äntligen kunde Demi berätta om Dougie.

- Jooooooosi! Skrek Demi och sprang fram till mig när vi gick ut ur bilen och in till henne.
- Deeeeeeemi! Skrek jag tillbaks och kramade om henne.
- Haha oj! Snacka om typ bästa vänner redan! Sa Nick och skrattade.
- Haha eller hur.. sa Joe och höll med.
- Vart är Selena då? Undrade Nick när vi kommit in till Demi.
- Hon kommer när som helst. Svarade Demi glatt och gick in till köket.

Jag följde med Demi till köket. Jag kände att det var nu eller aldrig.

- Har du funderat på hur du ska göra? Om du ska berätta om Dougie alltså? Frågade jag tyst.
- Juste.. ja det har jag faktiskt. Och eftersom Nick åker imorgon tänkte jag att jag lika gärna kan berätta det idag. Svarade Demi.
- Åh! Vad bra. För jag kunde knappt hålla det inne för Nick.. sa jag.
- Haha jo men jag förstår. Jag som ville att du skulle träffa Dougie.. sa Demi lite besviket.
- Jaa.. jag vill träffa honom! Får göra det nästa gång jag kommer hit. Sa jag uppmuntrande.
- Haha ja men absolut! Sa Demi och log.

Vi gick tillbaks till killarna som satt i vardagsrummet med Selena och småpratade. När vi pratat om morgondagen petade jag på Demi och gav henne en blick som menade "nu är det dags". Hon reste sig upp och förklarade att hon hade någonting väldigt viktigt att berätta.

- Bli inte sura på mig eller något, okej? Sa Demi.
- Varför skulle vi bli sura? Vad ska du berätta? Frågade Joe osäkert.
- Det ska vi väl antagligen snart få veta. Svarade Kevin.
- Haha Kev! Sa jag och skrattade.
- Okej, men seriöst. Bli inte arga.. även fast ni kommer bli det. Men det är iallafall så att jag är tillsammans med... Dougie. Sa Demi tillslut.
- Eh? Ursäkta? Vem fan är Dougie? Undrade Joe.
- Är det inte han från McFly? Frågade Nick.
- Ja, det är han från McFly.. svarade Demi.
- MEN VA? Hur i helv..? När fan hände det? Nästan skrek Joe.
- Skrik inte! Det hände för typ lite mer än två veckor sen, nästan samtidigt som Nick och Josi blev tillsammans. Svarade Demi.
- MEN VA? Demi, hur fan kan du vara tillsammans med honom? Undrade Joe.
- Joe.. det är upp till Demi vem hon vill bli tillsammans med. Svarade Nick och försvarade Demi.
- Jo.. jo.. jag vet! Men ändå? Jag hatar den där killen. Det gör ju ni med! Sa Joe och kollade på Kevin och Nick.
- Ja men nu är det så att våran bästavän råkar vara tillsammans med den där killen, så kan du bara sluta vara.. taskig! Sa Kevin till försvar.

Trodde inte det skulle bli såhär. Man ser verkligen hur mycket Joe hatar att Demi är tillsammans med Dougie. Han vill väl att hon fortfarande ska gilla honom. Men han har ju gått vidare så det är ju bra att Demi också kan gå vidare med sitt liv. Men han vägrar att acceptera det. Nick och Kevin verkar iallafall ta det bra även fast dom hatar Dougie minst lika mycket som Joe.

- Men snälla killar. Kan ni ta det lite lugnt nu! Sa jag tillslut.
- Nej, för det här är fan inte okej. Sa Joe.
- Varför inte Joe? Frågade jag.
- För att.. killen är dum i huvudet. Svarade Joe.
- Du känner inte ens honom. Sa Selena.
- Nej, men ändå! Har aldrig gillat den killen. Sa Joe.
- Man ska alltid ge alla en chans. Sa jag.
- Men inte till han.. han är fan.. ja jag vet fan inte va han är! Sa Joe.
- Visste att det skulle bli såhär. Jag orkar inte bråka mer med dig Joe, men Dougie är min pojkvän och vill du vara min vän så får du fan respektera det så som jag respekterar ditt och Ashleys förhållande. Sa Demi.

Ingen sa något på länge. Alla vart nog chockade över vad Demi sa. Joe vart nog nästan lite rädd över att Demi sa sådär. Men vi fortsatte iallafall fikat och sedan begav vi oss hemåt. Det var lite jobbigt att behöva säga hejdå till mina nya underbara vänner Demi och Selena. Men vi bestämde att vi skulle träffas någon gång igen, antingen att dom kommer över till mig någon helg eller jag till dom.

När vi kom hem var klockan sju så det blev middag. Sedan gick jag och Nick ner för att packa resten av våra saker.

- Va? Träffade du Justin? Frågade Nick.

Jag såg på hans min att han vart väldigt ledsen, besviken...tillochmed lite arg.

- Ja, jag träffade Justin. Svarade jag tyst och kollade osäkert på Nick.

Fan va jag skämdes. Jag vet vad Nick tycker om Justin och han litar inte på Justin för fem öre, speciellt inte när det gäller Justin och mig. Men mig måste han väl ändå lita på? Jag skulle aldrig kunna göra nånting för att såra Nick. Skulle aldrig kunna vara otrogen. Men det är ju det han inte verkar förstå..

- Alltså.. vafan tänker du med Josephine? Frågade Nick surt.
- Förlåt, men trodde de va okej för dig eftersom jag och Justin är vänner. Svarade jag.
- Okej? Asso, jag vet hur Justin är när han är med tjejer och tro mig han vill ha dig. Han vill alltid ha nåt han vet att han inte kan få. Han kommer att kriga. Men som det ser ut nu så behöver han knappt röra ett finger.. sa Nick surt och verkade nästan som han skulle börja gråta.
- Vafan Nick! Varför kan du aldrig tro på mig? Jag har inte gjort nånting med Justin, det kommer jag aldrig heller att göra. Vadå knappt behöver röra ett finger? Du är helt.. otrolig ibland. Jag och Justin är bara vänner, inget mer? Varför kan du inte bara lita på mig för en jävla gångs skull! Skrek jag argt och sprang in till badrummet.

Låste dörren till badrummet för jag ville inte att Nick skulle komma in. Jag orkar inte det här. Om han inte litar på mig, vad är det då för mening att han är tillsammans med mig? Man måste ju fan kunna lita på varandra. Om det är någon som ska tvivla så är det väl ändå jag.. orkar inte hålla tårarna inne längre, så där satt jag och grät. Jag grät så mycket så jag verkligen trodde jag skulle dö. Nick måste ha hört mig gråta för han knackade på dörren efter ett tag och ville att jag skulle öppna.

- V-v-varför ska jag.. öppna.. för? Frågade jag och skakade.
- Förlåt för det som hände. Var inte meningen att göra dig ledsen. Svarade Nick.
- Inte.. meningen? Jag förstår inte.. hur du.. tänker ibland. Sa jag.
- Josi, snälla. Det är Justin jag inte litar på. Snälla kan du öppna? Sa Nick.

Jag gick upp tillslut för att öppna dörren. Nick kom in och höll om mig ett bra tag. Först försökte jag knuffa bort honom, men han är för stark och jag hade inte orken att göra motstånd längre. Jag höll om Nick och grät mot hans axel. Vet inte hur många gånger han sa förlåt eller hur många gånger jag sa att det inte gjorde någonting. När jag lugnat mig gick vi tillbaks in till Nicks rum och satte oss i sängen.

- Du kan väl ändå berätta vad du och Justin gjorde? Om du vill. Undrade Nick.
- Visst. Vi fikade och pratade bara. Inget mer med det. Svarade jag.
- Jaha okej. Trevligt. Träffade du Selena och Demi i söndags förresten? Undrade Nick.
- Mm, det gjorde jag. Det va jätte kul. Svarade jag.
- Du verkar lite lost? Sa Nick.
- Är jätte trött bara.. har väl gråtit för mycket. Sa jag och skrattade.
- Haha okej. Men vila du gumman, jag går upp och tar nånting att äta, blev väldigt hungrig. Sa Nick och pussade mig på pannan innan han gick.

Klockan är halv tolv, imorgon är det tisdag sen onsdag och då åker jag hem. Fick inte bo hos pappa och hans familj för mamma efter allt som hänt. Jävla pappa. Ibland har jag bara lust att döda honom. Vill inte att han ska vara lycklig! Han ska fan också få lida, så som mamma fick.. hatar den jävla gubben! Nick kom ner igen efter ett tag. Han satte sig brevid mig och då kom den där frågan. Om jag fick bo hos pappa.

- Nej... sa jag tyst.
- Va? Fick du inte? Men varför? Frågade Nick chockat.
- Vill helst inte prata om det. Svarade jag tyst.
- Undanhåller du något för mig? Isåfall vill jag veta.. Sa Nick.
- Snälla Nick. Släpp det där bara.. jag åker hem imorgon och vi.. började jag säga men Nick avbröt mig.
- Nej jag vill veta. Sa Nick.
- Jag hatar min pappa, okej? Jag får inte bo där för mamma heller. Pappa har aldrig ställt upp för mig, han fanns aldrig där när jag behövde honom.. och ännu värre var han mot mamma. Han slog henne. Han slog henne nästan varje dag. Så vi klarade inte av att bo kvar längre. Därför flyttade vi till Sverige och inte pga pappas nya flickvän. Sa jag argt.

Nick sa ingenting på ett tag. Han satt och stirrade på mig. Han satt och grubblade över nånting för jag såg hur han ändrade ansiktsuttryck hela tiden.

- Varför i helvete har du inte berättat det för? Frågade Nick argt.
- Ehh? För att jag skäms över det, och ja jag ville bara inte berätta. Du ändra din syn på mig.. svarade jag.
- Du ska inte skämmas för det där. Det är din pappa som ska skämmas och jag har verkligen inte ändrat syn på dig. Tycker fortfarande om dig lika mycket som förut, eller jag menar dessutom älskar jag dig lika mycket som förut! Sa Nick.
- Du har rätt.. pappa är störd och det är han som ska skämmas. Jag älskar dig med, men... jag åker övermorgon.. sa jag.
- Jag vet.. sa Nick besviket och kollade ner.