A love story - chapter 39

Cody och Zack följde oss till dörren. När jag och Nick kom hem blev det mys framför tv:n. Efter att vi myst i någon timme pratade vi ett tag innan vi somnade.

Vaknade av att min mobil ringde. Kollade vem det var. Fan, Ryan? Varför ringer han mig? Och såhär tidigt dessutom? Klockan är fan bara elva.. bestämde mig för att inte svara, ville inte riskera att väcka Nick.

- Vem var det? Frågade Nick.
- Ehh.. ingen. Svarade jag.
- Ingen? Sa Nick misstänksamt.
- Jaa. Det var bara mamma. Sa jag.

Fan! Jag är verkligen ur dålig på att ljuga. Speciellt för Nick.

- Meh, din mamma är väl ändå inte "ingen"? Sa Nick och skrattade till.
- Haha, nej du har rätt. Orkade bara inte svara. Klockan är fan bara elva. Sa jag bekymrat.
- Ja men precis, varför ringer hon såhär tidigt tror du? Frågade Nick.
- Jag vet inte.. klockan är ju runt fem på kvällen i Sverige, så hon tänkte kanske inte på tidsskillnaden. Svarade jag.
- Oj, haha ja men du har nog rätt. Sa Nick och somnade om.

Vi gick inte upp förrän en timme senare. Jag skickade ett sms till Ryan.

"Förlåt för att jag inte svara.. men låg och sov. Ville inte heller väcka Nick. Ses snart! Kram"

- Hörru, va ska du göra idag förresten? Om du inte ska göra något speciellt får du följa med mig, Joe och Kev till studion. Vi ska spela in lite låtar och så.. sa Nick när jag kom upp till köket.
- Jag vet inte. Kanske ska träffa Ryan och Selena. Annars drar jag väl ut på stan och shoppar. Sa jag.
- Ryan..? Sa Nick och funderade.
- Vem är Ryan? Frågade Nick sen.
- Ryan Sheckler. Han var ju här på nyår. Har du glömt? Retades jag.
- Jaha, han! Nej fan va kul. Hälsa honom ifall ni träffas då! Men är du säker på att vi inte ska vänta ifall det inte blir så att du träffar dom då? Undrade Nick.
- Ja men det är klart. Åk ni. Jag klarar mig. Sa jag och kunde inte låta bli att skratta. För det där lät ju hur lame som helst.

Killarna drog till studion redan vid ett. Så tog upp min mobil. Konstigt nog hade Ryan inte svarat. Så jag ringde honom istället.

"Hallå?" Sa en röst.
"Är det Ryan?" Frågade jag.
"Eh.. ja?" Sa Ryan osäkert.
"Det är Josephine. Du svarade aldrig på mitt sms?" Sa jag.
"Åh hej Jos! Tänkte faktiskt ringa dig precis. Så när ska vi träffas?" Undrade Ryan glatt.
"Nu? Har sjukt tråkigt.." Svarade jag.
"Perfekt. Kommer och hämtar dig om fem minuter då!" Sa Ryan.
"Låter jättebra!" Sa jag och la på med ett litet léende på läpparna.

Gick ner och fixade i ordning mig. Hörde att jag fick ett sms någon minut senare. Är han redan här? OMG!! Skyndade mig sen sprang jag upp och öppnade dörren. Framför mig stog en hur snygg kille som helst.. det här kan inte vara Ryan, kan det?

- Hej Josephine. Sa Ryan glatt och kramade om mig.
- Hej Ryan. Sa jag och kramade honom. Kände hur mycket jag rodnade.
- Såå.. vad ska vi göra? Frågade Ryan.
- Spelar ingen roll. Bestäm du. Svarade jag och log.
- Okej. Har en överraskning till dig, så kom.. sa Ryan och tog tag i min hand och log.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0