A love story - chapter 32

När tjejerna dragit var klockan redan tre. Mamma och Emil var nere och fixade lite mat och sånt. Dennis och Nick var förmodligen fortfarande ute. Så jag bestämde mig för att ta en dusch. Efter duschen valde jag vad jag skulle ha på mig, sen gick jag ner för att hjälpa mamma och Emil med maten. Strax efter fyra kom Dennis och Nick hem. Nick hoppa direkt in i duschen och klädde därefter på sig. När klockan blev sex drog vi till min mormor.

Det var fullt hus hos mormor redan. Trodde ärligt att vi skulle vara dom första. Men mammas lillebror Kevin och storasyster Sophie var redan där med deras familjer. Jag har fem kusiner. Först har vi Kevins två barn Adrian som är 8 år och Casper som är 16 år. Sen har vi Sophies tre barn Filippa som är 7 år, Izabella som är 15 år och Ryan som är 19 år. Jag står närmast Ryan och Casper. Vet inte riktigt varför, men klickar bättre med dom än med Izabella.

- Jooossy! Fan, du kom! Ropade Ryan och kom fram för att krama mig.
- Men ja såklart. Det är ju tradition.. sa jag och kramade om Ryan.
- Men tänkte liksom att du fortfarande var i L.A. Har ju inte hört nåt från dig på evigheter. Sa Ryan och kollade från mig till Nick.
- Jo, vet. Har varit rätt upptagen. Sa jag och tog tag i Nicks hand.
- Du måste vara Nick? Frågade Ryan glatt.
- Haha, ja det är jag! Svarade Nick med ett leénde.
- Äntligen får man träffa dig! Sa Ryan och flinade innan han gick in till vardagsrummet där resten av mina kusiner var.

Hälsade på alla och alla verkade faktiskt gilla Nick. Mormor kom fram till mig efter middagen och sa att hon knappt kan vänta tills jag och Nick gifter oss. Så mamma hade väl berättat om hela förlovningen till henne.. åh gud. Hoppas bara hon inte tar upp det senare. Vill inte att Ryan och Casper ska få reda på det bara helt sådär.. och Izabella då? Vi sitter och äter efterätten nu, men hon sitter och glor på Nick istället. Ser ut som en uppstoppad docka med alltför mycket smink. Hon går igenom en så kallad fjortis period. Då ska man ha mycket smink.

- Du.. din kusin är lite läskig. Hon sitter och kollar på mig + att hon har så mycket smink. Viskade Nick till mig.
- Jo jag ser det. Hon älskar ert band, så kan vara därför.. och det där med mycket smink, jag vet. Tro mig har försökt att få henne att sluta men hon säger att det är inne att ha mycket smink. Viskade jag tillbaks.
- Aha, haha! Men kan inte du typ säga nåt till henne? För vi sitter liksom och äter.. och jag hatar när folk tittar när jag äter. Bad Nick mig.

Jag pussade Nick lätt på munnen. Sen sa jag till Izabella att jag ville prata med henne en snabbis, så vi gick in till köket.

- Ser hur du sitter och kollar på Nick och tro mig, det är okej. Men han tycker att det är lite läskigt. Han gillar inte direkt när folk sitter och tittar på när han äter. Sa jag.
- Haha! Men han är sååå snygg. Helt omöjligt att sluta kolla på honom. Lyllo dig, Jossy! Tänk att du är tillsammans med Nick Jonas. Omg. Trodde aldrig de först när mamma sa det, men nu... ååh! Sa Izabella.
- Vet att de kanske är omöjligt. Men försök. Då kanske du har turen att snacka mer med honom sen. Sa jag glatt.
- Åh. Okej, då måste jag försöka tänka på att äta efterätten, sen blir det Nick Jonas! Wooho.. sa Izabella óch gick sedan för att äta.

- Tack älskling, du är bäst. Sa Nick sen när jag satte mig brevid honom.
- Du är mycket bättre. Sa jag och fortsatte äta min efterätt.

När alla var mätta och belåtna satte vi barn oss i sofferna medan föräldrarna fortfarande satt i matsalen och åt.
Jag satt mellan Nick och Ryan men pratade med Casper och Ryan. Nick pratade med Izabella, Adrian och Filippa. Men sen sprang Filippa och Adrian upp på övervåningen, så då satte sig Nick brevid Izabella så att de kunde prata lite och Casper tog över Nicks plats brevid mig.

- Vad hände med den party galna tjejen? Frågade Casper förvånat.
- Hon finns här. Bara det att hon inte har lika mycket tid för det längre. Svarade jag.
- Men fan, Jossy. Vi måste festa tillsammans! Vad händer på nyår då? Undrade Ryan.
- Jaaa! Fan, ska vi inte hitta på nåt på nyår? Instämde Casper.
- Killar. Jag vill så gärna spendera nyår med er, men jag ska till L.A på onsdag.. svarade jag besviket.
- Aha oj! Ska du fira med Nick då alltså? Frågade Ryan.
- Ja precis.. vill verkligen fira in det nya året med honom. Du Ryan, du borde väl vilja fira med Felicia? Sa jag och kollade på honom.
- Jo.. alltså.. Felicia ska ju fira med tjejerna som vanligt förutom att du nu inte är med. Och jag och Felicia är typ inte tillsammans längre. Sa Ryan och kolla ner.
- MEN VA? Utbrast jag.
- Jossy.. verka inte så överraskad. Du vet mycket väl att jag och Felicia inte hör ihop. Vill helst inte prata om det här. Mår fortfarande lite dåligt över det. Sa Ryan.
- Men eey. När hände det här Ryan? Varför har du inte sagt nåt till mig? Frågade Casper.
- Har inte velat berätta för någon, så därför har jag inte ens berättat de för dig. Svarade Ryan och kollade på Casper.
- Vet din mamma om att de är slut då? Frågade jag.
- Nej hon vet inte än. Men hon älskar Felicia, så hon lär väl bli jätteledsen när hon får reda på det. Svarade Ryan.
- Äsch.. Ryan de kommer att ordna sig. Ni kan väl fortfarande umgås som vänner? Frågade jag.
- Nja, inte på ett tag iallafall. Får se hur det blir sen.

Vi satt och prata ett bra tag till. Klocka hann bli halv tolv, och då var det dags för alla att röra sig hemåt. Jag, Ryan och Casper bestämde oss för att träffas innan jag åker till L.A. Dom är så underbara, mina fina killkusiner! Dom stötte mig när jag var tillsammans med Viktor och då jag fick ta mig igenom hela otrohets saken. Dom har alltid funnits för mig.

När jag och Nick kom hem la vi oss i sängen och pratade bara. Jag frågade va han tyckte om Izabella och konstigt nog gillade han henne. Han tyckte hon var snäll, rolig och lätt att prata med.

- Haha men jag sa till henne att hon skulle ta det lugnt med sminket. Fortsatte Nick.
- Hoppas hon slutar sminka sig helt isåfall. Hon borde väl lyssna på dig! Sa jag och skratta.
- Haha, äh! Men jag hann knappt prata någonting alls med Casper eller Ryan. Du höll dom för dig själv hela kvällen ju. Sa Nick och låtsades bli besviken.
- Gubben. Det kommer fler tillfällen! Jag hade inte träffat dom på hur länge som helst, och dom är verkligen som mina bröder och jag berättar allt för dom. Vi hade mycket att ta igen. Sa jag och log.
- Ja jag märkte det! Men jag får väl följa med när ni ska träffas igen? Alltså innan vi åker till L.A? Frågade Nick oskyldigt.
- Haha, så du hörde det där! Ja klart du får följa med. Vill att du verkligen ska lära känna dom. Svarade jag och log.

Nick sa inget mer. Inte jag heller. Vi somnade i varandras armar och sov ut hela natten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0