Mrs. Nick Jonas

Morgonen därpå vaknade jag av att Ryan låg och kollade på mig.

- Varför kollar du sådär på mig? Frågade jag förvirrat.

- Du är världens finaste tjej. Kan inte sluta titta på dig. Svarade Ryan glatt.

- Och du är creepy! Sa jag och lipade åt honom.

- Taskigt, Jos! Sa Ryan och låtsades bli ledsen.

- Hörru, du vet att jag inte mena det. Sa jag och tog tag om hans haka exakt så som han brukar göra på mig.

Han kollade mig i ögonen och såg ut att tänka på någonting som besvärade honom.

- Vad tänker du på? Frågade jag tillsist.

- Vet inte.. allt möjligt. Svarade Ryan och gick upp för att klä på sig.

- Men.. som vad? Jag kan bli din psykolog! Sa jag och skratta.

- Ha-ha.. jättekul.. sa Ryan stelt.

- Seriöst, nu får du fan säga Ryan! Va är det som stör dig? Frågade jag förvirrat.

- Om du nu verkligen vill veta och ha något att tänka på så kan du ju tänka på vad vi gjorde inatt? Och att du kanske har pojkvän? Så jag undrar.. vad fan kommer hända mellan oss nu? Undrade Ryan och glodde på mig ledsamt.

- Om du nu tror jag ångrar det som hände inatt, så har du verkligen fel! Men vet att det var fel av mig att ens följt med dig till Casey. Och nu till sista frågan... jag har verkligen ingen aning om vad som kommer att hända mellan oss. Svarade jag och försökte ha tålamod.

Ryan satt bara och stirrade på mig. Såg ut som han tyckte jag var dum i huvudet eller något. Men vadå? Var inte det här det han ville höra? Att jag inte ångrat det som hänt?

- Josephine, jag gillar dig så jävla mycket så att det inte är sant! Jag klarar inte av tanken på att du är tillsammans med Nick. Sa Ryan.

- Ry.. sluta göra det svårt för mig, igen. Jag vet inte hur många gånger Nick ljugit för mig, men många är det. Jag litar på dig totalt, så just nu är det dig jag kommer att välja.. men jag måste prata med Nick först! Sa jag.

Okej, jag var tvungen att ljuga för Ryan, men annars skulle han inte vilja vara min vän mer. Klart att jag inte väljer Ryan före Nick. Först ska Nick förklara varför han ljög och allt. Om han ljuger ännu en gång, ja då är det slut.

- Bra! Prata med Nick, gör det. Du kommer fan aldrig lämna snubben. Vad gör du om han legat med Jasmine? Då kan du komma springandes till mig? Sa Ryan förvirrat.

- Va? Nej? Det är inte så jag menar. Jag vill bara prata med Nick, okej? Frågade jag.

- Jaja, skitsamma. Gör vad du vill! Svarade Ryan och gick in till badrummet.

Han var där inne i över 20 minuter. Så jag började istället klä på mig och kollade min mobil. Oj..41 missade samtal och 16 sms. Alla var inte från Nick. Han hade konstigt nog bara ringt 14 gånger och skickat 11 sms. Justin hade ringt alla andra gånger och skickat två sms. Sen hade Eric, killen från igår, skickat tre sms. Oj, miss populär kanske?

- Ry! Jag går nu! Ropade jag.

Han öppnade badrumsdörren och kom ut. Det såg faktiskt ut som han gråtit. Jag gick fram till honom och kramade om honom.

- Förlåt Josephine. Men jag vill bara ha dig för mig själv. Det kanske du märker på mitt beteende. Men gör det du måste göra, lova bara att ringa mig sen? Sa Ryan.

- Du är så fin! Klart jag ringer dig sen. Sa jag och kysste honom lätt på munnen innan jag gick.

Medan jag var på väg hem igen ringde jag Justin.

- Eh..hallå? Sa en trött Justin.

- Justin, hej! Sa jag glatt.

- Åh, Josie. Hej! Sa Justin glatt.

- Tänkte bara kolla va du ville inatt när du ringt mig tusen gånger typ? Sa jag och skratta.

- Haha, gumman! Jag ringde dig när du var borta med Ryan, för jag ville veta vart du tagit vägen. Trodde att du dragit hem. Sa Justin.

- Oj, jaha. Märkte inte alla missade samtal förrän nu. Antar att jag inte använde min mobil något igår.. sa jag.

- Haha nej, märkte det också! Så vad hände mellan dig och Ryan? Frågade Justin nyfiket.

- Usch, du vill inte veta.. svarade jag.

- Josie! Du gjorde väl inget? Frågade Justin osäkert.

- Jo.. men det kändes så bra då, kändes helt naturligt. Svarade jag.

- Jag trodde du älskade Nick? Då skulle du aldrig göra något sånt.. sa Justin osäkert.

- Förlåt Justin, men jag var full. Sa jag till mitt försvar.

- Gumman, du vet väl att du inte kan skylla på fyllan? Men whatever, gjort är gjort! Sa Justin och jag hörde att han blev glad igen.

- Jaja! Men frågan är egentligen, vad som hände med dig!? Jag såg dig knappt igår. Sa jag nyfiket.

- Haha oja, jag vet. Var upptagen med Haylie hela kvällen.. sa Justin glatt.

- Tell me more! Vi måste definitivt träffas idag, för du ska berätta allt. Capish? Sa jag.

- Självklart stumpan! Kan ringa dig när jag vaknat till ordentligt så träffas vi! Sa Justin.

När jag och Justin lagt på var jag nästan hemma. Egentligen ville jag ringa Nick först. Men ångrade mig i sista sekund. För där kom han gåendes emot mig.

- Vart fan har du varit Josie? Frågade Nick förvirrat.

- Sov kvar hos Justin. Orkade inte ta mig hem igår. Svarade jag osäkert.

- Varför svarade du då inte mina samtal eller sms? Jag har varit så jävla orolig. Trodde något allvarligt hade hänt och var så jävla nära på att ringa polisen. Sa Nick argt.

- Förlåt. Var inte meningen, men somnade och hörde nog inte när mobilen ringde bara. Förlåt! Sa jag.

Han stog och kolla på mig, så jag gick fram för att krama honom. Men istället puttade han mig.

- Vad gör du? Sa jag chockat.

- Du har druckit. Känner alkohol lukten enda hit.. sa Nick surt.

- Men Nick, ge dig! Jag var på fest igår, om du kanske minns! Sa jag otåligt.

- Men hur fan ska jag veta vad du gjorde igår, Josie? Du kanske gjorde något! Sa Nick argt.

- Du litar alltså inte på mig? Skrek jag.

- Har jag sagt det? Frågade Nick argt.

- MEN JA! Du sa fan det precis. Skrek jag till svar.

- Sluta skrika! Sa Nick argt.

- Fuck no! Du säger att jag är otrogen, men det är väl fan inte jag som håller på med Jasmine och ljuger om det för min flickvän! Skrek jag innan jag sprang in i huset och ner till Nicks badrum.

Jag satte mig ner på golvet och grät. Lät tårarna rinna. Jag orkade inte mer.