Never say never - chapter 4

Jag skickade iväg ett litet godnatt sms till Ryan innan jag somnade.



NICKS PERSPEKTIV

- NICK! Vi måste börja repa nu! Hörde jag Kevin ropa. Eller var det bara en dröm?

Hur som helst så somnade jag om direkt. Men väcktes nästan direkt av att Frankie kommer in och hoppar i min säng.

- Vakna! Vakna! Säger han.
- Jag är vaken. Säger jag trött.
- Bra. För du måste upp säger Kevin.
- ÅH.. så det var ingen dröm?
- Eh, va? Säger Frankie och kollade snett på mig innan han sprang upp igen.

Klev upp ur sängen och satte på mig ett par ljus blåa jeans och en vit t-shirt. Gick sen ner till de andra.

- Fan Nick. Du må vara den segaste personen jag känner! Säger Kevin med ett flin.
- Käften gamling. Ska vi iväg eller?
- Haha, ja Joe sitter redan i bilen och väntar.
- Okej, men gå ut så länge du med. Måste bara ta något och käka.

Bredde en macka som jag tog med i bilen.

ASHLEYS PERSPEKTIV

Vaknade av att mobilen plingade till, fått ett sms från Ryan. Kollade snabbt på klockan. Fan! Halv fem? Jag som har sovmorgon till nio. Öppnade smset för att läsa vad det stog.

"Godmorgon älskling. Förhoppningsvis sover du just nu, men jag däremot ska iväg och jobba :( förresten, såg ditt sms imorse och bara för att säga emot så är DU världens bästa! Vi ses ikväll? Love you"

Han är den mest perfekta och underbaraste killen på denna jord. Även fast vi varit tillsammans i ett år, så är jag fortfarande nykär. Istället för att svara på hans sms så somnade jag om och vaknade inte förrän mitt alarm ringde.
Gick direkt in i badrummet för en snabb dusch, fönade håret, plattade håret och tillsist klädde jag på mig. Gick ner till köket och där satt Haylie och Emily och babblade på som bara den, alldeles uppspelta.

- Värst vad ni ser glada ut? Hänt något speciellt eller? Frågar jag.

Båda vände sig om och kolla på mig med två stora leenden.

- Va? Vad är det med er? Frågade jag och kollade lite konstigt på dom.
- Jonas Brothers kommer ju hit på fredag! Alltså om två dagar! Kan du fatta det? GAAAH! Säger Haylie uppspelt.

Jag bara står och kollar på henne. OCH? Som att jag bryr mig om Jonas Brothers kommer hit?

- Du ser...inte så värst glad ut? Säger Emily när hon ser minen jag gör.
- Nej, kanske för att jag inte är så stort fan av dom?
- Alltså va? Ashley, du måste skoja med mig! Visst skojar hon Emily?
- Varför skulle jag skoja? Jag ÄR inget fan av dom. Men tro det eller ej, så ska jag faktiskt se dom på fredag.
- VA? SKA DU? MED? HUR? VEM? Skriker Haylie.
- Men skrik inte! Jag har precis vaknat. Säger jag surt.
- Förlåt. Men varför ska du kolla på dom om du inte ens gillar dom?
- Brianna avgudar dom och därför ska jag med. För att jag är en bra vän som ställer upp för andra.

Båda tappade hakan. Men jag brydde mig inte. Tog en macka och gick upp på mitt rum för att sminka mig.

NICKS PERSPEKTIV

- Jag diggar verkligen låten, Nick! Grymt jobbat. Säger Joe.
- Håller med Joe. Riktigt bra. Ska vi sjunga den på fredag? Frågar Kevin.
- Tack grabbar. Vet inte. Då måste ni lära er den idag, liksom nu? Svarar jag.
- Lätt som en plätt! Säger båda samtidigt.

Jag ger dom ett varsitt papper där allt står. Säger vart Kevin ska sjunga och vart Joe ska sjunga. Kevin är ju inte ett så stort fan av att sjunga själv, så jag och Joe sköter det. Han tar första versen och jag andra. Sen sjunger vi alla på refrängerna. När vi repat ett par gånger kan dom låten utantill.

- Fyfan va grymt det där var! Säger Kevin glatt.
- Ja! Ska vi ta en paus nu? Så kan vi typ dra till starbucks och köpa kaffe eller något. Säger Joe.

Vi drog en snabbis till starbucks och beställde en varsin kaffe och kladdkaka. Efter det begav vi oss tillbaks till studion för att repa lite mer. Klockan var redan halv sex när vi packade ihop allt och rörde oss hemåt.

- Hur gick det då killar? Frågar mamma när vi kom hem.
- Det gick super bra! Nick har skrivit en låt som vi tänkte sjunga på fredag. Säger Joe helt entusiastisk.
- Åh, va kul! Får man höra?
- Haha nej! Du får höra på fredag mamma. Säger jag och log mot henne.
- Jaja, jag får väl komma på fredag då.

ASHLEYS PERSPEKTIV

Gillar inte att äta middag med familjen. Det är bara pinsamt. Ingen säger något ens. Som nu. Alla bara äter och kollar bort. Men då ska självklart Nathan ta tag i det och börja prata...

- Vad ska alla göra ikväll?
- Ööhh.. jag ska väl.. kolla på fotboll. Säger pappa.
- Och jag ska inte göra något speciellt. Säger Nicole.
- Jahapp. Låter ju.. kul. Vad ska ni tjejer göra då? Frågar Nathan och kollar på oss.
- Inte fan vet jag. Dra ut med Michelle eller något! Säger Emily.
- Jag ska plugga, har prov på fredag. Säger Haylie ointresserat.
- Vad ska du göra då Ashley?
- Öh. Jo.. jag ska träffa Ryan. Säger jag glatt.
- Trevligt. Så du vill inte ut med mig ikväll? Undrar Nathan.
- Va? Nej?
- Okej. Aja jag ska iallafall dra med Damon och Casper ut på krogen ikväll. Fortsätter Nathan.

Alltså fattar han inte att ingen lyssnar eller bryr sig om vad han pratar om. Okej, där har jag nog fel. Nu bryr sig Emily såklart.

- Casper och Damon? Känner du dom? Frågar hon nyfiket.
- Ja, lite halvt sådära. Svarar Nathan.
- Åh, okej.

När jag ätit klart drar jag till Ryan direkt. Tur att han inte bor alltför långt ifrån mig. Tar ungefär en kvart att gå. När jag kommer till honom lägger vi oss i sängen med massa snacks och kollar på film och myser.

- Jag älskar dig så jävla mycket. Säger Ryan helt plötsligt och kollar in i mina ögon.
- Jag älskar dig med! Säger jag och kysser honom.

Kyssen ledde till det ena och det andra. Snart låg vi båda två nakna i hans säng och andades tungt.

- Det där var helt amazing. Säger Ryan.
- Oh ja! Du är helt galen.
- Nej du är galen.

Vi fortsätter så där ett par gånger till innan vi börjar kyssas igen. Han lyfte upp mig och bar med mig in till duschen.

- Gaah, kallt! Skriker jag.
- Blir varmt och skönt snart, älskling. Säger han och ler.

Det var så jävla skönt. När vi torkat oss la vi oss ner i sängen igen och somnade direkt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0