A love story - chapter 1
Finns inga ord att beskriva hur det var när jag stog där. När jag stog där bland alla 30.000 Jonas fans. Känslan var helt underbar. Hör hur alla tjejer skriker. Hör hur jag själv skriker. Det är helt galet. Men det blir galnare när tre gestalter kommer ut ur dimman. Då blev alla helt till sig. Alla skrek och skrek. Där stog de med deras svarta skjortor, vita slipsar, blåa jeans och svarta skor. Allt var snyggt på dom. Joe hade sina nörd glasögon på sig, men såg inte ett dugg ut som en. Kevin hade en t-shirt under sin skjorta, en bild på honom och Danielle, så söt han är som tar med sig henne på turné! Sen ser jag honom. Killen i mina drömmar. Han står där, precis framför mig. Nick. Kan man bli mer perfekt? Han såg ut som en gud där uppe. Så många tankar som flög runt i mitt huvud. Han var så snygg. Alla Jonas fans blev alldeles hysteriska när de börja sjunga första låten, "lovebug". Alla sjöng med.
Kan fortfarande inte förstå att det var exakt ett år sen jag var i London och såg dom live med mina tre underbara vänner; Mikaela, Felicia och Paulina. Hur kan ett år gå så fort? Men nu är dagen här igen. Nu ska jag äntligen få se mina efterlängtade boys igen! Jag, Mikaela, Felicia och Paulina sitter på flygplatsen och väntar på att få åka till Los Angeles. Jag kan knappt tro att det är sant. Jag har längtat och längtat. Sen så får jag en resa utav mina underbara vänner till L.A för att se Jonas Brothers. Och inte åker jag ensam heller, utan mina tjejer följer med!
X antal timmar senare så är vi äntligen framme i L.A. Känns som jag drömmer. Det här kan bara inte vara sant. Eller kan det? Vi har precis lämnat våra grejer på hotellet och är påväg ut för att utforska lite. Imorgon är den stora dagen. Det är nästan som om jag vill köpa nya kläder som jag kan ha på mig imorgon. Tänk om det ändå vore...
- Jorden anropar Josephine!
- Eh.. va?!
- Hahah! Sitter du där och drömmer om Nick igen eller?
- Var det bara en dröm? Fyfan, det som kändes så verkligt..
- Men gumman! Jag vet att det var ett år sen vi var i London, men alla biljetter var ju slut sålda, fanns ju ingenting vi kunde göra. Förresten borde du inte slösa bort din tid på honom. Det finns ju hur många snygga killar som väntar på dig här!
Det ligger nånting i det Felicia sa, men jag tänker inte släppa taget om Nick. Inte förrän han vet..
Kan fortfarande inte förstå att det var exakt ett år sen jag var i London och såg dom live med mina tre underbara vänner; Mikaela, Felicia och Paulina. Hur kan ett år gå så fort? Men nu är dagen här igen. Nu ska jag äntligen få se mina efterlängtade boys igen! Jag, Mikaela, Felicia och Paulina sitter på flygplatsen och väntar på att få åka till Los Angeles. Jag kan knappt tro att det är sant. Jag har längtat och längtat. Sen så får jag en resa utav mina underbara vänner till L.A för att se Jonas Brothers. Och inte åker jag ensam heller, utan mina tjejer följer med!
X antal timmar senare så är vi äntligen framme i L.A. Känns som jag drömmer. Det här kan bara inte vara sant. Eller kan det? Vi har precis lämnat våra grejer på hotellet och är påväg ut för att utforska lite. Imorgon är den stora dagen. Det är nästan som om jag vill köpa nya kläder som jag kan ha på mig imorgon. Tänk om det ändå vore...
- Jorden anropar Josephine!
- Eh.. va?!
- Hahah! Sitter du där och drömmer om Nick igen eller?
- Var det bara en dröm? Fyfan, det som kändes så verkligt..
- Men gumman! Jag vet att det var ett år sen vi var i London, men alla biljetter var ju slut sålda, fanns ju ingenting vi kunde göra. Förresten borde du inte slösa bort din tid på honom. Det finns ju hur många snygga killar som väntar på dig här!
Det ligger nånting i det Felicia sa, men jag tänker inte släppa taget om Nick. Inte förrän han vet..
Kommentarer
Trackback
