Bestfriend<3
Ibland blir jag så trött på dig att jag bara vill skita i dig och aldrig mer se dig. Men det kommer aldrig att hända. Vi kommer ändå att träffas och prata. I 5 år har vi "känt" varandra.. asso fatta vad sjukt egentligen! Eller känt och känt, vi har pratat i telefon någon gång, sen så har vi bara vetat "vilka vi är" och sådära..
Iallafall, det var någon gång 2005, då jag och min kompis gick i 6an. Då var jag och hon hemma hos mig och satt vid datan. Sen så ringde min mamma till mig och sa att det var två snygga killar i simhallen. Så vi fick snacka med dom.. och en utav dom var du. Vi fick veta vad ni hette och la till er på msn och snackade lite mer där.
När vi sedan började i 7an, så började jag i viksjöskolan men min kompis började i björkeby.. i samma klass som dig. När hon fått veta vilka som skulle gå i hennes klass kom hon till mig och berättade att du skulle gå i hennes klass. Haha skit kul ju!
Sen dess har jag inte pratat med henne så mycket. Vi har tappat kontakten och det är väldigt synd. Jag pratade inte med dig heller.
Men sen så en dag i somras var vi på en fest tillsammans hos en gemensam kompis. Först visste jag inte vem du var. Men så var det någon som sa ditt namn och efternamn. Då reagerade jag. Så jag frågade ifall det var du. Du sa ja. Då berättade jag vem jag var och att vi snackat för hur längesen som helst och blablabla.. Du kom ihåg mig.
Vi bytte nr och började prata på sms, men inte alls ofta. Vi kallade varandra för "bästis" även fast vi inte stog varandra nära.
Men sen någon gång i november var det fest i ängsjö. Du frågade ifall jag skulle dit och det skulle jag.
När jag och några tjejkompisar kom dit såg jag inte dig först. Jag hade glömt hur du såg ut. Men sen kom du fram till mig och så började vi prata. Vi pratade typ hela kvällen. Det var jättekul att vi återfick kontakten igen! Fast du var självklart lite nere, eftersom det tagit slut mellan dig och ditt ex. Så jag försöke hjälpa dig att få tillbaks henne, men det gick ju inte så bra.
Istället började du få känslor för mig. Vi träffades någon gång i december då vi åkte till kista och skulle köpa julklappar. Sen smsa du mig och sa att du börjat gilla mig. På julafton skrev du att du var kär i mig. Men vad skulle jag göra? Jag hade ju pojkvän.
Jag har sovit hos dig två gånger. Men självklart bara som vän, så ingenting hände. Jag är glad över att jag sov hos dig. Jag lärde känna dig bättre. Du är verkligen en underbar kille och jag är glad över att du finns i mitt liv. Jag tycker fortfarande att det är helt sjukt att vi snackade i telefon för ca 5 år sen och att vi nu är faktiskt rätt så bra vänner.
Aja.. jag saknar dig iallafall jättemycket nu! Har inte träffat dig på en månad ungefär. Men du vill ju fortfarnade mer än vän, så det är inte lätt att träffa dig. Måste du göra allt så komplicerat?! :( jag klarar inte av det. Du är min "bästavän" ju!
Iallafall, det var någon gång 2005, då jag och min kompis gick i 6an. Då var jag och hon hemma hos mig och satt vid datan. Sen så ringde min mamma till mig och sa att det var två snygga killar i simhallen. Så vi fick snacka med dom.. och en utav dom var du. Vi fick veta vad ni hette och la till er på msn och snackade lite mer där.
När vi sedan började i 7an, så började jag i viksjöskolan men min kompis började i björkeby.. i samma klass som dig. När hon fått veta vilka som skulle gå i hennes klass kom hon till mig och berättade att du skulle gå i hennes klass. Haha skit kul ju!
Sen dess har jag inte pratat med henne så mycket. Vi har tappat kontakten och det är väldigt synd. Jag pratade inte med dig heller.
Men sen så en dag i somras var vi på en fest tillsammans hos en gemensam kompis. Först visste jag inte vem du var. Men så var det någon som sa ditt namn och efternamn. Då reagerade jag. Så jag frågade ifall det var du. Du sa ja. Då berättade jag vem jag var och att vi snackat för hur längesen som helst och blablabla.. Du kom ihåg mig.
Vi bytte nr och började prata på sms, men inte alls ofta. Vi kallade varandra för "bästis" även fast vi inte stog varandra nära.
Men sen någon gång i november var det fest i ängsjö. Du frågade ifall jag skulle dit och det skulle jag.
När jag och några tjejkompisar kom dit såg jag inte dig först. Jag hade glömt hur du såg ut. Men sen kom du fram till mig och så började vi prata. Vi pratade typ hela kvällen. Det var jättekul att vi återfick kontakten igen! Fast du var självklart lite nere, eftersom det tagit slut mellan dig och ditt ex. Så jag försöke hjälpa dig att få tillbaks henne, men det gick ju inte så bra.
Istället började du få känslor för mig. Vi träffades någon gång i december då vi åkte till kista och skulle köpa julklappar. Sen smsa du mig och sa att du börjat gilla mig. På julafton skrev du att du var kär i mig. Men vad skulle jag göra? Jag hade ju pojkvän.
Jag har sovit hos dig två gånger. Men självklart bara som vän, så ingenting hände. Jag är glad över att jag sov hos dig. Jag lärde känna dig bättre. Du är verkligen en underbar kille och jag är glad över att du finns i mitt liv. Jag tycker fortfarande att det är helt sjukt att vi snackade i telefon för ca 5 år sen och att vi nu är faktiskt rätt så bra vänner.
Aja.. jag saknar dig iallafall jättemycket nu! Har inte träffat dig på en månad ungefär. Men du vill ju fortfarnade mer än vän, så det är inte lätt att träffa dig. Måste du göra allt så komplicerat?! :( jag klarar inte av det. Du är min "bästavän" ju!
Kommentarer
Trackback
