A love story - chapter 31
- Nick! När är det du återvänder till L.A igen? Frågade mamma när vi kom ner.
- Ehh. Det är 25:e idag va? Så då åker jag den 29.. ska fira nyår hemma. Svarade Nick och kolla på mig.
Nick gick till Emil och Dennis som satt i vardagsrummet och snackade om fotboll, så jag satt ensam med mamma i köket.
- Vad ska du hitta på på nyår då, Jossy? Frågade mamma mig.
- Jag vet inte.. jag vill ju vara med Nick. Svarade jag och kollade på Nick.
- Men Jossy, du har inga pengar till att köpa biljett! Sa mamma.
- Jo. Jag fick ju en massa pengar i julklapp, remember? Sa jag.
- Är du säker på att du vill slösa dom på en biljett till L.A? Frågade mamma.
- Men jaaa! Klart jag vill. Allt för att få vara med min pojkvän på nyår! Svarade jag.
- Jaja, som du vill. Men du måste boka snart isåfall. Biljetterna kanske redan är slut. Sa mamma.
När jag berättade om det här för Nick blev han förstås jätteglad men sa att jag inte alls behövde oroa mig för att biljetterna skulle ta slut. Vi ska åka i hans privatplan till L.A, så jag behövde inte ens betala ett enda öre. Woho!
- Åhh.. jag vill åka till L.A nu! Sa jag och drömde mig bort.
- Om fyra dagar. Då ska även mamma och dom få veta att vi förlovat oss. Sa Nick.
- Juste! Undra hur dom reagerar. Sa jag oroligt.
- Josie. Oroa dig inte för hur dom kommer reagera. Dom kommer att bli super glada! Sa Nick glatt.
- Jo.. jag hoppas det. Sa jag och log lite lätt.
Nick ska spendera dagen med Dennis och jag vet inte vad jag ska hitta på än. Ikväll ska vi iallafall över till mormor och äta middag med släkten där. Stackars Nick! Han ska få lida med hela släkten ikväll.. plötsligt pep min mobil till.
"Jossy.. skulle vilja träffa dig och prata ut om allt. Om du inte ska göra nåt speciellt idag, träffa mig en stund bara. Högst en timme. Ring eller messa mig isåfall!"
Smset var från Victor. Självklart. Vem annars? Jag ringde upp honom eftersom jag var ju ändå hemma själv. Nick och Dennis var ute. Mamma och Emil var och handla mat till ikväll.
Efter tio minuter kom Victor hem till mig och vi gick upp på mitt rum och börja prata.
- Vad ville du prata med mig om? Frågade jag.
- Jag vill bara säga förlåt för det som hände förut, när vi var tillsammans. Svarade Victor.
- Men det var så längesen. Jag bryr mig inte ens längre. Sa jag.
- Men ändå! Vet du vilken ångest jag haft över det där? Jag har ångrat det så in i helvete.. fattar inte ens varför jag gjorde det. Jag älskade dig så jävla mycket och ändå såra jag dig. Asso jag var fan dum i huvudet som förstörde vårat förhållande.. sa Victor.
- Victor.. bry dig inte om det där längre. Det var längesen och jag vill helst bara glömma det. Sa jag.
- Jag kan inte glömma det. Jag.. jag älskar dig fortfarande Jossy. Fattar du inte det? Frågade Victor och kollade mig djupt i ögonen när han sa så.
- Ge dig.. du och jag, vi är bara vänner och det kommer vi alltid att vara. Du sårade mig verkligen, så det kommer aldrig hända något mellan oss. Sa jag.
- Men det som hände har bara hänt en gång. Försvarade Victor sig.
- Ja, en gång för mycket! Skulle det aldrig hänt, så skulle vi förmodligen fortfarande varit tillsammans.. men nu åkte jag till L.A och träffade Nick och nu är jag tillsammans med honom. Sa jag.
- Hur många gånger ska jag behöva säga förlåt? Det är något jag verkligen ångrar. Du är det bästa som hänt mig Jossy. Skulle göra vad som helst för att få dig tillbaks. Sa Victor och tog tag i mina händer och höll i dom.
- Asso Victor.. det finns inget du kan göra. Va bara min vän. Sa jag.
- Josephine, lyssna på mig.. jag älskar dig för jävla mycket för att bara kunna vara din vän. Det går inte. Antingen väljer du mig, eller så drar jag här och nu. Sa Victor.
Om jag inte skulle välja Victor så skulle jag aldrig mer få se honom. Jag visste redan vad jag skulle välja. Jag vill ha Nick och kommer alltid vilja ha Nick, så därför blev jag inte ens ledsen när Victor rusade därifrån. Jag vart bara chockad över att han verkligen menade det han sa. Jag var tvungen att ringa tjejerna och be dom komma över.
- Men gud va stört! Han verkligen frågade efter dig när vi kom hem från L.A.. hel läskig kille. Sa Felicia.
- Ja eller hur! Vet Nick om honom än då? Frågade Mickan.
- Aa jo, Nick vet om honom. Men inte om att han var här idag. Och ni får inte säga något om det heller! Jag berättar sen när jag vill. Svarade jag.
- Nej då, klart vi inte säger något. Juste, jag vet värsta grymma festen på nyår. Vi måste dit! Sa Felicia uppspelt.
- Åh.. nyår.. fan! Jag ska fira nyår i L.A. Sa jag.
- Men va?! Vi firar alltid nyår tillsammans.. sa Pauo besviket.
- Ja.. fan va tråkigt det kommer att bli nu. Sa Felicia.
- Nej, vadå ni har ju varandra? Sa jag.
- Men det är inte samma sak när en är borta, eller hur? Frågade Mickan.
- Nej jag vet.. men ni kommer att ha kul utan mig! Svarade jag.
- Mhmm.. aja förstår att du vill vara med Nick. Så inga sura miner här inte! Sa Felicia och log.
- Ni är bäst tjejer. Jag älskar er! Sa jag.
- Vi älskar dig med! Sa Pauo och log.
När tjejerna dragit var klockan redan tre. Mamma och Emil var nere och fixade lite mat och sånt. Dennis och Nick var förmodligen fortfarande ute. Så jag bestämde mig för att ta en dusch. Efter duschen valde jag vad jag skulle ha på mig, sen gick jag ner för att hjälpa mamma och Emil med maten. Strax efter fyra kom Dennis och Nick hem. Nick hoppa direkt in i duschen och klädde därefter på sig. När klockan blev sex drog vi till min mormor.
- Ehh. Det är 25:e idag va? Så då åker jag den 29.. ska fira nyår hemma. Svarade Nick och kolla på mig.
Nick gick till Emil och Dennis som satt i vardagsrummet och snackade om fotboll, så jag satt ensam med mamma i köket.
- Vad ska du hitta på på nyår då, Jossy? Frågade mamma mig.
- Jag vet inte.. jag vill ju vara med Nick. Svarade jag och kollade på Nick.
- Men Jossy, du har inga pengar till att köpa biljett! Sa mamma.
- Jo. Jag fick ju en massa pengar i julklapp, remember? Sa jag.
- Är du säker på att du vill slösa dom på en biljett till L.A? Frågade mamma.
- Men jaaa! Klart jag vill. Allt för att få vara med min pojkvän på nyår! Svarade jag.
- Jaja, som du vill. Men du måste boka snart isåfall. Biljetterna kanske redan är slut. Sa mamma.
När jag berättade om det här för Nick blev han förstås jätteglad men sa att jag inte alls behövde oroa mig för att biljetterna skulle ta slut. Vi ska åka i hans privatplan till L.A, så jag behövde inte ens betala ett enda öre. Woho!
- Åhh.. jag vill åka till L.A nu! Sa jag och drömde mig bort.
- Om fyra dagar. Då ska även mamma och dom få veta att vi förlovat oss. Sa Nick.
- Juste! Undra hur dom reagerar. Sa jag oroligt.
- Josie. Oroa dig inte för hur dom kommer reagera. Dom kommer att bli super glada! Sa Nick glatt.
- Jo.. jag hoppas det. Sa jag och log lite lätt.
Nick ska spendera dagen med Dennis och jag vet inte vad jag ska hitta på än. Ikväll ska vi iallafall över till mormor och äta middag med släkten där. Stackars Nick! Han ska få lida med hela släkten ikväll.. plötsligt pep min mobil till.
"Jossy.. skulle vilja träffa dig och prata ut om allt. Om du inte ska göra nåt speciellt idag, träffa mig en stund bara. Högst en timme. Ring eller messa mig isåfall!"
Smset var från Victor. Självklart. Vem annars? Jag ringde upp honom eftersom jag var ju ändå hemma själv. Nick och Dennis var ute. Mamma och Emil var och handla mat till ikväll.
Efter tio minuter kom Victor hem till mig och vi gick upp på mitt rum och börja prata.
- Vad ville du prata med mig om? Frågade jag.
- Jag vill bara säga förlåt för det som hände förut, när vi var tillsammans. Svarade Victor.
- Men det var så längesen. Jag bryr mig inte ens längre. Sa jag.
- Men ändå! Vet du vilken ångest jag haft över det där? Jag har ångrat det så in i helvete.. fattar inte ens varför jag gjorde det. Jag älskade dig så jävla mycket och ändå såra jag dig. Asso jag var fan dum i huvudet som förstörde vårat förhållande.. sa Victor.
- Victor.. bry dig inte om det där längre. Det var längesen och jag vill helst bara glömma det. Sa jag.
- Jag kan inte glömma det. Jag.. jag älskar dig fortfarande Jossy. Fattar du inte det? Frågade Victor och kollade mig djupt i ögonen när han sa så.
- Ge dig.. du och jag, vi är bara vänner och det kommer vi alltid att vara. Du sårade mig verkligen, så det kommer aldrig hända något mellan oss. Sa jag.
- Men det som hände har bara hänt en gång. Försvarade Victor sig.
- Ja, en gång för mycket! Skulle det aldrig hänt, så skulle vi förmodligen fortfarande varit tillsammans.. men nu åkte jag till L.A och träffade Nick och nu är jag tillsammans med honom. Sa jag.
- Hur många gånger ska jag behöva säga förlåt? Det är något jag verkligen ångrar. Du är det bästa som hänt mig Jossy. Skulle göra vad som helst för att få dig tillbaks. Sa Victor och tog tag i mina händer och höll i dom.
- Asso Victor.. det finns inget du kan göra. Va bara min vän. Sa jag.
- Josephine, lyssna på mig.. jag älskar dig för jävla mycket för att bara kunna vara din vän. Det går inte. Antingen väljer du mig, eller så drar jag här och nu. Sa Victor.
Om jag inte skulle välja Victor så skulle jag aldrig mer få se honom. Jag visste redan vad jag skulle välja. Jag vill ha Nick och kommer alltid vilja ha Nick, så därför blev jag inte ens ledsen när Victor rusade därifrån. Jag vart bara chockad över att han verkligen menade det han sa. Jag var tvungen att ringa tjejerna och be dom komma över.
- Men gud va stört! Han verkligen frågade efter dig när vi kom hem från L.A.. hel läskig kille. Sa Felicia.
- Ja eller hur! Vet Nick om honom än då? Frågade Mickan.
- Aa jo, Nick vet om honom. Men inte om att han var här idag. Och ni får inte säga något om det heller! Jag berättar sen när jag vill. Svarade jag.
- Nej då, klart vi inte säger något. Juste, jag vet värsta grymma festen på nyår. Vi måste dit! Sa Felicia uppspelt.
- Åh.. nyår.. fan! Jag ska fira nyår i L.A. Sa jag.
- Men va?! Vi firar alltid nyår tillsammans.. sa Pauo besviket.
- Ja.. fan va tråkigt det kommer att bli nu. Sa Felicia.
- Nej, vadå ni har ju varandra? Sa jag.
- Men det är inte samma sak när en är borta, eller hur? Frågade Mickan.
- Nej jag vet.. men ni kommer att ha kul utan mig! Svarade jag.
- Mhmm.. aja förstår att du vill vara med Nick. Så inga sura miner här inte! Sa Felicia och log.
- Ni är bäst tjejer. Jag älskar er! Sa jag.
- Vi älskar dig med! Sa Pauo och log.
När tjejerna dragit var klockan redan tre. Mamma och Emil var nere och fixade lite mat och sånt. Dennis och Nick var förmodligen fortfarande ute. Så jag bestämde mig för att ta en dusch. Efter duschen valde jag vad jag skulle ha på mig, sen gick jag ner för att hjälpa mamma och Emil med maten. Strax efter fyra kom Dennis och Nick hem. Nick hoppa direkt in i duschen och klädde därefter på sig. När klockan blev sex drog vi till min mormor.
Kommentarer
Trackback