Kan ju vara så att jag inte orkade vänta så länge.. lixom ett år? Vem orkar det egentligen. Okej, jag väntade inte i ett år. Jag höll ju på med några under tiden. Men det var alltid dig jag ville ha, så därför blev jag aldrig tsm med någon av killarna jag höll på med. Men ändå.. jag fick vänta ett år på dig. Så har ju varit kär i dig i 1,5 år nu.. det kanske inte är så konstigt att jag inte orkar mer trotsallt.
Men om det tar slut så kmr allting vara helt fuckat. Kmr kännas konstigt att gå till skolan varje dag och träffa dig.. jag kmr må skit för att jag vill att du alltid ska vara min, att du aldrig ska få bli tsm med någon annan tjej. Bara att jag får träffa andra killar. Så är det för alla tjejer. Jag vill inte det. Jag vill inte att du ska träffa en annan. Jag vill att bara jag ska finnas i ditt liv. Föralltid. Men det kmr aldrig att funka. Jag vill vara fri, inte instängd. Du vill vara med mig och inte ha frihet hela tiden. Vi vill alldeles olika saker. Maybe we are'nt so perfect after all?
Om det tar slut så ska du förbli min vän. Du ska vara min bästavän. Jag ska få umgås med dig hur jävla mkt som helst utan att någon ska bry sig. Ska få vara med dig när jag vill. Bryr mig inte om vad andra säger och tycker. Jag ska väl fan få kunna vara med dig och umgås med dig som om vi alltid varit vänner? Men det kmr att bli svårt. Vi båda kmr vilja mer när vi väl är med varandra.. så fort du hittat någon ny - kmr jag döda henne!
Jag gick runt och önskade att det en dag skulle bli vi, så du förstår nog inte hur jävla lycklig jag blev när du blev min. Sen den dagen hoppades jag på att det skulle vara du och jag föralltid.. men varför fuckade jag allt då?
Jag vill bara att du ska förstå att du betyder jättemkt för mig. Du är underbar.
Jag älskar dig så mkt så att det gör ont i hjärtat.
0